Karlsson: Ringo överglänste strulet

Bold Eagles nervkollaps var ledsam.

Startkaoset i försöket var skandal.

Ringostarr Trebs prestation var travhistoria.

Bold Eagle höll inte alls ihop i försöket, Propulsion strulade till det och fick för långt fram i finalen.

Då tog Ringostarr Treb i svenske Prix d’Amerique-vinnaren Readlys Express frånvaro över travvärldens tron.

Det blev i slutändan en riktigt häftig och rivig Elitloppsfinal och vi fick verkligen se travsport i världsklass.

Ringostarr Treb var helt enkelt den bästa hästen och vann mycket välförtjänt, den åttaårige hingsten sprang i mål på 1.09,0 från dödens efter en tuff öppning och tangerade Timokos finalrekord från förra året.

Uppseendeväckande utveckling

Jag har tidigare skrivit hur skönt internationellt team det här är med italienskfödde och -ägde Rinogostarr Treb, Halmstad-baserade amerikanske tränaren Jerry Riordan och häftiga tyskfödda tillika Halmstad-inflyttade drivern Wilhelm Paal.

Jerry Riordan är en mycket sympatisk, uttrycksfull och skicklig jänkare.

Tränaren har pratat om hur Ringostarr Treb var den vackraste häst han sett när han fick ta över den i träning för exakt ett år sedan efter tredjeplatsen i Sweden Cup (”Lilla Elitloppet”) och hur han tog bort all utrustning som ”Ringo” hade tävlat med tidigare.

Efter det har Ringostarr Treb bland annat varit tvåa i Hugo Åbergs Memorial på 1.08,2 (den näst snabbaste tiden i Europa genom tiderna bakom Propulsions 1.08,1 i samma lopp), vunnit Sundsvall Open Trot och Olympiatravet efter strålande insatser samt tävlat framgångsrikt under det franska vintermeetinget på Vincennes i Paris.

Ringostarr Treb är liten till växten men har ett stort hjärta och en klok skalle, han blir bara bättre med åren.

Pastore Bob och Johan Untersteiner satte färg på finalen och rusade till spets från spår sju men den kuppen höll inte hela vägen.

Propulsion med Örjan Kihlström stormade fram över upploppet men det räckte bara till ytterligare en andraplats.

Slutvinnaren Ringostarr Treb gjorde också ett mycket bra försök när han var först i mål efter också då en tuff spetsstrid med Halmstad-kollegan Pastore Bob.

Upprört och uppjagat

Mycket av snacket, uppståndelsen och känslorna handlade ändå om kaoset i det första Elitloppsförsöket.

Vi fick 15 minuters fördröjning med flera materialfel, fem avblåsta startförsök och en uppstressad fransk jättefavorit och superstjärna.

Dramatiken, kalabaliken och röran kan koncentreras till två punkter:

Bold Eagles genomklappning.

Fiaskot i den mest uppmärksammade omstarten.

Bold Eagle klarade inte alls förutsättningarna, galopperade tokigt runt över hela arenan kändes det som och svettades kopiöst – det blev bara värre och värre hela tiden.

Den franske superstjärnan galopperade sedan också 100 meter efter att bilen kunnat släppa fältet och kusken Franck Nivard åkte direkt ut till stallbacken.

Det känns oerhört tråkigt att vi aldrig fick se den stora profilen vara med och tävla.

Ett domarfiasko

Den omtalade omstarten var totalt avsaknad av bollkänsla från domarna, de blåste sönder matchen.

Dreammoko galopperade och fick långt fram till startbilen, en till synes nästan panikslagen Björn Goop jagade i kapp men blev avblåst på grund av risken för en flygande start.

Avblåsningen sabbade för alla – Dreammoko och Goop tjänade inget på att ha tappat kontakten med fältet, de störde inte någon av de andra och de hade på grund av sig själva förlorat mycket krafter.

Goop hade inga andra egentliga val och blev heller inte straffad på något sätt efteråt.

Skrämmer bort gästerna

Samtidigt fälldes startbilens vingar in och trion Bold Eagle-Rajesh Face-Maori Time tävlade i 500–600 meter i högsta fart innan kuskarna uppfattade att det var omstart.

Alla tre galopperade sedan förr eller senare när själva loppet till slut kördes.

Bold Eagle hade i stort sett redan sprungit tre lopp när de äntligen kom iväg, Maori Time hade rest i 60 timmar från Australien på andra sidan jordklotet för att sedan galoppera i starten.

Kuskarna blev förbannade på det mesta och hästarna blev bara stirrigare.

Om vartannat var det en eller två minuter till start och framförallt de utländska kuskarna blev totalt förvirrade.

Det var parodi, cirkus och mardröm.

Det här var faktiskt värre än Prix d’Ameriques stökiga voltsystem med övertaggade inblandade och upprepade omstarter.

Ingen från det här försöket var sedan heller bland de tre första i finalen.

Framöver kommer det inte att bli lättare att locka de internationella stjärnhästarna, kuskarna och tränarna – framförallt från Frankrike.

Elitloppet riskerar faktiskt att bli något helt annat efter det här.

Bold Eagle kommer definitivt inte att komma tillbaka.

Glöm honom också i Åby Stora Pris i början av augusti som det tidigare har varit sagt.

Fina svenska insatser

Vi kommer ändå för alltid att snacka om Bold Eagle i Elitloppet.

Första året chockartade 1.08,4 i försöket och trött fyra i finalen.

Andra året hejdlöst hoppande runt banan inför försöket och galopp tidigt i loppet.

En av de största genom tiderna fick aldrig vinna Elitloppet som de så hett eftertraktade för att försöka uppnå Varenne-status.

Daniel Redéns Propulsion har nu varit fyra-tvåa-tvåa i Elitloppet och fyra-trea i Prix d’Amerique.

V75-kändisen Nadal Broline (Reijo Liljendahl som tränare, Ulf Ohlsson som kusk) var sist i den sista kurvan och spurtade vilt till tredjeplatsen från ryggen på Propulsion.

Pappas pojke Dreammoko (Richard Westerink som tränare, Björn Goop som kusk) var fyra efter allt krångel och kommer bara att bli bättre, farsan Timoko var trea i sin första Elitloppsstart 2013.

Redéns Lionel N.O. med glädjestrålande ägaren Göran Antonsen i sulkyn vann det omskrivna första försöket efter en fin prestation från dödens på ledande Dreammoko, men hästen hade svårare att hävda sig i finalen och slutade femma.

Flärd från andra sidan Atlanten

Alla händelser gjorde att helgens Solvalla-publik var den mest högljudda som jag upplevt från segern för Platon Face och Lutfi Kolgjini i Harper Hanovers lopp på lördagen till segerceremonin för Ringostarr Treb och kretsen i Elitloppet på söndagen.

Jerry Riordans Twister Bi med Christoffer Eriksson som kusk vann VM-loppet på Yonkers Raceway i New York i mitten av oktober.

I vinter kan Jerry Riordan vinna Prix d’Amerique på Vincennes med Twister Bi.

Och jag är övertygad om att Ringostarr Treb är med och försvarar sin titel i Elitloppet om ett år, nio år gammal.

Jerry Riordan var den cowboyen, fläkten av vilda västern och amerikanska glansen som vi så många gånger vill ha med i Elitloppet.

Världens fem bästa hästar just för dagen: 1) Ringostarr Treb, 2) Propulsion, 3) Readly Express, 4) Bold Eagle, 5) Aubrion du Gers.

Visst rockade Ringo på Valla.