Föräldrarna: Dante lever vidare tack vare er

Uppdaterad 2019-02-12 | Publicerad 2019-02-11

I en exklusiv intervju berättar Dantes bonusmamma om familjens sorg och den oerhörda tacksamhet de känner mot alla som hjälpte till att leta efter honom.

Sökinsatsen efter den 12-årige pojken med Downs syndrom blev den största någonsin i Sverige och föräldrarna trodde knappt sina ögon när de såg allt folk.

– Jag grät av tacksamhet när jag kom till samlingsplatsen. Det var så enormt mycket folk, säger Marie, Dantes bonusmamma.

Det är tre månader sedan den lilla 12-årige glädjespridaren Dante gick ut och aldrig kom tillbaka. Pojken med det ljusa, lockiga håret hade tagit med sig familjens hund på en promenad – men bara hunden kom hem.

Försvinnandet engagerade människor över hela Sverige och Missing people fick igång den största sökinsatsen någonsin i Sverige med över 3 000 personer.

Efter tre dagar kom beskedet ingen ville ha – Dante hade fallit i Ätran och drunknat.

Dantes familj hamnade i chock och sorg.

Mitt i allt det svarta känner de nu en djup tacksamhet mot alla som ställde upp och letade.

Därför har Dantes pappa skrivit ett tackbrev till sökinsatsen som kommer läsas upp under 112-dagen på Münchenbryggeriet den 11 februari. Då prisar SOS-alarm olika aktörer som deltog i sökinsatsen.

Familjen vill också framföra ett offentligt tack till alla som engagerade sig och har valt att göra det genom denna artikel.

Pappan: ”Har betytt oerhört mycket”

Aftonbladet Svenska Hjältar träffar Marie, Dantes bonusmamma, i familjens villa i Falkenberg. Familjens hund – en svart cockerpoo – möter upp i hallen. Han hälsar ivrigt och vill bli klappad.

Inne i vardagsrummet brinner flera levande ljus och på fönsterkarmen står ett fotografi med Dante.

Innanför en vit ram gapskrattar han mot kameran.

När vi slår oss ned i soffan hoppar hunden upp och lägger sig direkt i fotografens knä. Som om han var en familjemedlem.

Marie berättar att Dante och hans pappa, Sven, stod varandra väldigt nära och att Dante avgudade sin pappa.

– När Sven var hemma brukade Dante följa honom som en skugga. Där han var visste man att Dante var.

Sven är fortfarande i djup sorg och orkar inte medverka i intervjun men har lämnat ett meddelande som han vill att Marie ska framföra:

– Det största tack som man någonsin kan frambringa. Det har betytt så oerhört mycket att så många var engagerade. Det är ovärderligt.

Sven vill krama alla

Hon berättar att Sven nästan har varit frustrerad över att inte kunna tacka alla personligen.

– Han hade velat rada upp varenda en som deltog i sökandet och kramat alla – en efter en. Det är givetvis omöjligt. Men han skulle så gärna vilja tacka alla.

Marie förklarar att sökandet gjorde att pojken blev Dante med hela Sverige – han blev någon. Det gör att Dante lever vidare.

– Det har gett Sven en viss tröst. Det pratar han ofta om.

Marie tänker tillbaka på sökinsatsen och dagen när Dante försvann. Hon var först själv ute och letade men när hon inte hittade honom ringde hon Sven i panik – som ringde polisen.

Nyheten om försvinnandet spred sig som en löpeld och det dröjde inte länge förrän någon la ut en efterlysning på Facebook – och taggade Marie.

– Direkt ringer kompisar från Halmstad: ”Vi är på väg. Har ni hittat honom?”. Jag blev förvånad över hur snabbt det spreds.

”En extra kärlekskromosom”

Missing people var snabbt på plats och snart myllrade området av personer som letade efter Dante.

Polisen placerade två medarbetare dygnet runt hos familjen som stöttade och informerade dem om sökinsatsen. Man parkerade också en polisbuss i kvarteret.

– Det var när jag gick ut till bussen vid halv fyra på natten som jag förstod hur stort det var. Då var det fortfarande mycket folk ute och letade. Mitt i natten.

Kärlek – med det ordet vill Marie beskriva hela sökinsatsen. Hon har hört från bekanta hur människor blev vänner när de letade efter Dante och att det plockade fram det bästa ur varje person.

– Man brukar säga att barn med Downs syndrom har en extra kärlekskromosom. De är väldigt kärleksfulla och glada och så var det verkligen med Dante. Vår känsla är att Dante lyckades sprida sin kärlek över hela Sverige.

Tårarna börjar rinna

Marie kan inte hålla tillbaka tårarna när hon talar om sökinsatsen.

Men när hon får frågan om hur Dante var som människa spricker ansiktet upp i ett leende.

– Glad! Det var mycket skratt och bus hela tiden med Dante.

Dante älskade att sjunga, skratta och skoja, berättar Marie. En av favoriterna var ”Ja, må han leva” och den kunde han sjunga när som helst – även om ingen fyllde år.

Den valde familjen att spela upp under Dantes begravning.

– Först visades ett filmklipp upp när han sjöng ”ja, må han leva” och sedan sjöng hela kyrkan med. Det var väldigt fint, säger Marie.

Han hade också en liten räv bakom örat och gillade en skämtsam låt som heter ”Jag skulle bara fisa”. Den var med i kapellet när familjen enskilt tog farväl av Dante.

– Jag har bara ett dimmigt minne från det. Men någon satte på den. Det är en sådan låt att man bara inte kan låta bli att dra på smilbanden.

”Då dog inte Dante förgäves”

Marie återkommer till sökinsatsen och hur imponerade hon och Sven är över den.

– Alla var ute. Folk hade fått ledigt från jobbet och folk hade blivit beordrade från sina jobb. Jättemånga organisationer och företag hade stängt ned och halva socialtjänsten stängdes ned. Det var overkligt.

Hon och Sven hoppas att söket efter Dante ska sätta standarden för andra sökinsatser. Och att det bidrar till att någon räddas.

– Vi hoppas att sökinsatsen efter Dante påverkar andra sökinsatser. Att det visar hur viktig varje person är som deltar och att det kan bidra till att någon hittas vid liv. Då dog inte Dante förgäves.

Svenska Hjältar startades av Aftonbladet 2007.

Varje år skriver vi om hundratals vardagshjältar som visat prov på mod, civilkurage och medmänsklighet.

Av dessa utser vår jury sju hjältar som prisas på Svenska Hjältar-galan i december på Aftonbladet.se och i TV3.

Nominera din hjälte här nedan!