Sabines team räddar julen för utsatta i Jämtland
Lena, 44: ”Ofta äter vi gröt”
Publicerad 2023-12-15
För många är julmat och julklappar en omöjlighet. Pengarna räcker inte till – och inflationen har förvärrat läget.
I Jämtland finns Sabine Dahlbergs grupp ”Jultomten finns” – och de rycker ut och sprider julstämning.
– Det blir som att en ängel kommer, säger Lena, 44, som får en julkasse.
I år hjälper gruppen ”Jultomten finns!! (Jämtland)” hela 88 familjer – 200 barn – till en mysig jul. Allt började 2015 med ett inlägg i en köp- och säljgrupp på Facebook, berättar grundaren Sabine Dahlberg, 40, som bor utanför Östersund.
– Jag har två barn själv och min äldsta son satt och skrev en önskelista till tomten. Då kom jag att tänka på alla föräldrar som inte kan uppfylla någon av barnens julönskningar, och hur det känns för barnen då, att ”Tomten kom till andra barn men inte till mig”. Att det måste göra ont, säger hon över telefon och fortsätter:
– Jag lade ut ett inlägg på Facebook: ”Om det är någon som inte har råd att köpa julklappar till sitt barn, hör av dig så kanske jag kan hjälpa till. Jag har inte jättemycket pengar men jag kanske kan hjälpa en person.”
Berg av ansökningar
Sabine Dahlberg fick respons direkt – inte minst från andra som också vill hjälpa till.
– Då startade jag den här gruppen. Jag tänkte att tillsammans är vi ännu starkare och kan göra ännu större skillnad.
Nu är de över 2 000 personer som bidrar.
Förfrågningarna om att få hjälp inför julen kom också direkt. Sabine Dahlberg berättar att det är oerhört viktigt att få vara anonym med sitt hjälpbehov. Nu är det ett litet team på sex kvinnor som vet vilka de sökande är, och informationen hålls strikt inom gruppen. Och berget av ansökningar har vuxit. I början förvarade Sabine julpåsarna i bostaden, men där får de inte längre plats.
– Kassarna som vi delar ut innehåller både julklappar, mat och bakgrejer, för julen är ju så mycket mer än bara julhelgen. Tanken är att man ska få njuta hela december. Utdelningen görs första advent, säger Sabine och fortsätter:
– Vissa som kommer för att hämta en kasse vill ge en stor kram, det är rörda tårar och de vill berätta om hur de har det. Andra kommer in och vill knappt se en i ögonen eftersom det är så jobbigt att behöva hjälp. De känner skam. Men alla kan hamna i ett läge där du behöver hjälp. Du är inte svag för att du behöver hjälp – du är stark för att du vågar be om det.
”Som en ängel”
Lena Stridh, 44, är en av dem som fått ta del av gruppens julkassar. För henne är det viktigt att medverka öppet, för hon vill bidra till att dämpa stigmat runt ekonomisk utsatthet, så att fler ska våga be om hjälp. För Lena grundar sig problemet i psykisk ohälsa.
– Jag har varit sjukskriven och fått sjukersättning från Försäkringskassan. Men sen har jag arbetat ideellt, och försökt använda mina erfarenheter i föreläsningar för att vända psykisk ohälsa till psykisk hälsa. På grund av mitt engagemang har Försäkringskassan halverat ersättningen, säger hon över telefon och tillägger:
– Det blir som att en ängel kommer när jag får kassen från ”Jultomten finns”.
Lena bor utanför Östersund och har två barn i åldern 17 och 21. Med ett barn under 18 år kan man ansöka om julhjälpen från gruppen.
– Men hela familjen gynnas av det. Tack vare kassen kan vi baka och pyssla tillsammans. Vi får bland annat prinskorv, köttbullar, pyssel för pepparkakshus, pepparkaksdeg, bakningstillbehör, saffran – allt man behöver. Tonåringen får önska en julklapp, och i år blev det en tröja, säger Lena.
Hon beskriver ett återkommande dåligt samvete över ekonomin, som lindras tack vare hjälpen.
– Jag ser ju att barnens kompisar får så mycket mer och har finare hem än vi har. Så det blir skamfyllt att inte ha lika mycket.
”Kollar efter extrapriser”
Som så många andra har Lena drabbats av inflationen och hon känner av de höjda matpriserna.
– Det blir väldigt dyrt varje gång jag handlar i mataffären. Inkomsterna har ju inte ökat, men det har priserna. Pengarna räcker inte till. Så jag kollar alltid efter extrapriser. När jag äter med barnen försöker jag göra riktig mat, men ofta äter vi gröt. Barnet som går i skolan får en ordentlig skollunch.
När vi avslutat samtalet ska hon gå och äta julgröt hos Frälsningsarmén i Östersund.
– Det är väldigt billigt att äta där, men ibland när jag ändå inte haft råd säger de ”Det gör inget, du kan betala nästa gång”. Ibland vill jag bara gå dit och ta en kopp kaffe. Det är så skönt att känna gemenskap och kunna sitta och prata med någon, inte bara känna mig ensam. Det har varit väldigt viktigt. Man blir folkskygg annars.
Lena säger att de här ideella insatserna är en stor hjälp, och passar på att hylla Sabine Dahlbergs grupp.
– De gör verkligen stor skillnad i tillvaron.
