Qhasem räddades från att drunkna: ”Jag är glad att jag lever”

Publicerad 2017-10-06

Det har gått tre månader sedan Qhasem Hassani var minuter från att drunkna.

Tack vare två för honom helt okända personer överlevde Qhasem – och har nu själv fått chansen att tacka sina livräddare.

– Jag är glad att jag lever, jag vill verkligen tacka dem, säger Qhasem.

Qhasem och Ali och flera vänner från skolan hade sett fram emot den här dagen i juli. Vädret var på topp när de åkte ut till badplatsen Gardesanna, en bit från Vänersborg. Badet ligger vackert med en stor sandstrand och en lite mindre stenkobbe nära stranden och en större kobbe längre ut i vattnet.

På stranden, en bit ifrån kobbarna, var även Helene Johansson med sin sambo Max Kjellvander. De har tänkt fira dagen på ”Gardis”, som ortsbefolkningen kallar badplatsen, och sedan ta tåget hem till Stockholm.

På håll ser och hör de ungdomarna vid den större kobben.

– Vi märkte att det var ett gäng ungdomar, de stojade och det lät som att de verkligen hade roligt, säger Max Kjellvander.

Börjar skrika på hjälp

Men bara en kort stund därefter hör de hur skratten tystnar och tonen övergår i skrik på hjälp. När ingen annan på stranden reagerar, tar det en liten stund innan Max och Helene reagerar. Men när ropen tilltar börjar paret inse allvaret i situationen.

– Jag hörde hur de började skrika ”112” så jag slet upp min telefon ur väskan och ringde.

Helene Johansson, som till vardags jobbar som chef på ett konditori, börjar genast springa mot stranden. Hon hade genom sitt jobb nyligen fått gå en kurs i hjärt lung-räddning, HLR. Strax kommer kunskaperna att ställas på sin spets.

Andreas Engelin.

– Det viktigaste är att man gör något, säger Helene.

På vägen ner mot vattnet får hon syn på Andreas Engelin, en person som ska visa sig oumbärlig i insatsen för att rädda Qhasems liv.

Andreas tvekar först. Han är precis på väg att gå tillbaka till sin bil och ber Helene springa före och se om ungdomarna i vattnet verkligen menar allvar med sina rop på hjälp.

Ser livlösa kroppen på kobben

När Helene kommer fram till platsen där Ali dragit upp Qhasem ser hon 17-åringens livlösa kropp uppdragen på den lilla kobben närmast stranden. Hon förstår snart att Qhasem försökt ta sig mellan de två kobbarna, men hamnat under vattnet och inte haft förmåga att simma upp igen.

Andreas får direkt fart och springer ut i vattnet för att bistå Helene. Helene beskriver honom som en ledarfigur.

– Han tog kommandot i hela situationen, det hade aldrig gått utan honom.

Andreas börjar genast utföra HLR på Qhasem. Han har gjort det här förut.

– Han var helt livlös när vi kom. Han hade väldigt svag puls och knappt någon andning. Jag agerade instinktivt. Det fanns inget annat att göra än att påbörja hjärt- och lungräddning, sa Andreas till Aftonbladet strax efter händelsen.

Vid det här laget har Qhasem fått in stora mängder vatten i lungorna. Helene och Andreas får upp honom på huk för att pressa ut det.

– Vi fick ut ganska mycket vatten och lade sedan ned honom på marken igen och fortsatte med hjärt- och lungräddningen. Det var nog det som räddade honom, att vi lyckades forcera ut vattnet ur lungorna och sedan fortsatte med hjärt- och lungräddningen. Annars hade han nog inte levt idag.

Vårdades på sjukhus

Qhasem förs efter räddningsdramat iväg till sjukhus, där han vårdas och ska komma att återfå medvetandet. Tre dagar senare kan han skrivas ut. Själv minns han ingenting av händelsen, men har förstått senare att det var tack vare Helene och Andreas snabba ingripande som han överlevde.

– Jag är glad att jag lever, jag vill verkligen tacka dem, säger Qhasem.

Räddningstjänsten ville också tacka Helene och Andreas direkt efter händelsen.

– Det är fantastiskt, det är det som räddade livet på honom. Annars hade det nog gått illa. Risken är stor att han hade drunknat, sa Johan Ytterberg, inre befäl hos Norra Älvsborgs Räddningstjänst då.

För fler liknande artiklar − följ Svenska Hjältar på Facebook