”Alla andra såg diagnoserna – de såg det friska”

Annesofie Blixt och Jenny Lindström fick nog av en vård som inte fungerar –
nu kämpar de för ungas psykiska hälsa genom sin förening Tilia

För ett år sen låg Denise, 19, på en psykiatrisk avdelning och kämpade mot självmordstankar.

I dag pluggar hon till undersköterska och gör sig redo att flytta in i en egen lägenhet.

Sitt liv tackar hon föreningen Tilia för.

– Alla andra såg diagnoserna – de såg det friska, säger Denise.  

På ett litet kontor i Fryshuset i Stockholm sitter Annesofie Blixt, 30, och Jenny Lindström, 31. Det är här de vårdar sitt hjärtebarn, tvååringen Tilia, en organisation som stödjande, förebyggande och opinionsbildande arbetar med ungdomars psykiska ohälsa. Till det lilla kontoret vänder sig den med flera diagnoser, den med trassliga familjeförhållanden och den som trots en lycklig yta ändå har ett oförklarligt mörker inom sig. Vissa får de besöka på psykiatriska avdelningar, vissa hör de bara av på sociala medier.

– Hos oss får man stöd under helgen, på kvällen, på sommaren – året runt, alla dagar. Vi erbjuder mejl- och telefonstöd och en chatt där vuxna som själva lidit av psykisk ohälsa finns tillgängliga. Vi följer med den som på egen hand inte vill besöka olika myndigheter och vi anordnar pysselkvällar och workshops, säger Annesofie.  

Både Annesofie och Jenny hade tidigare erfarenhet av att volontära i ideella organisationer när de fann varandra och insåg att de tillsammans skulle kunna bygga upp den organisation de båda drömt om. De delar också erfarenheten av att ha mått dåligt och kämpat sig tillbaka från ätstörningar och dålig självkänsla. I dag är de överens om hur viktig en bestående kontakt är, att pekpinnar inte leder någon vart och att diskussionen ofta förs över huvudet på den som är ung.

– Vi arbetar på de ungas uppdrag, vi dikterar inte varför de mår dåligt och ansvaret att söka hjälp ligger inte enbart på dem, säger Annesofie.

Därför spelar sociala medier en stor roll i arbetet. På till exempel Instagram skapar de ofta en första kontakt med den som mår dåligt, en kontakt som förhoppningsvis leder till ett möte.

En av dem som hittat Tilia tack vare sociala medier är Denise, 19. För ett år sen låg hon tungt medicinerad på en psykiatrisk avdelning på grund av sina självskadeimpulser. Mobbning, ständig press och borderline hade knäckt henne och hon kämpade mot självmordstankar.

– Till skillnad från många bekanta så besökte Annesofie mig, också på min födelsedag och på julafton. Alla andra såg diagnoserna – hon såg det friska, säger Denise.

I februari flyttade hon till ett behandlingshem och pluggar nu till undersköterska med förhoppningen att i framtiden hjälpa andra. I somras deltog hon på Tilias läger vilket ingen trodde att hon skulle klara av – förutom Annesofie och Jenny.

– De har följt med på samtal med vårdkontakter och trott på mig när ingen annan gjort det. De har räddat mitt liv.   

Historier som Denises är drivkraften bakom Tilia. Trots arbetet Jenny och Annesofie lägger ner är de noga med att det är ungdomarna som själva skapar förändringen. Att man inte ska slussas ut när man fyllt 18 är en annan drivkraft.

– De som vänder sig hit är i huvudsak mellan 12 och 30 år gamla. En målsättning är att den som mår bättre ska kunna erbjuda stöd till nya sökande genom att till exempel sitta i chatten, säger Jenny.

Emma Thorell Stårsta, 23, är en av dem som gått från att ha sökt hjälp till att i dag erbjuda stöd. Medan hon fick bra professionell hjälp mot sin ätstörning, ångest och depression var det hos Tilia som hon byggde upp sin självkänsla och förändrade sitt liv.

– Att i grupp diskutera alla aspekter av livet – inte bara min diagnos – har lärt mig vem jag är och att jag inte är ensam om att må dåligt. Jenny och Annesofie är vuxna som ser den som mår dåligt och gör en insats, också för den som psykiatrin har gett upp hoppet om, säger Emma.

Och det är vården som Tilias opinionsbildande fokus i mycket ligger på just nu. Medan man är glad att psykisk ohälsa uppmärksammas genom olika kampanjer i sociala medier, är det viktigt att man också informerar den som mår dåligt om vart de kan vända sig.

– Och vi behöver diskutera en förändring av vården. Vi kan inte fortsätta skicka vidare de här underbara, varma och coola ungdomarna till en psykiatri som många gånger inte fungerar eller är ett lotteri beroende på var du bor, säger Annesofie.

Är du en vardagshjälte? Kolla in filmen och sprid kärleken!