Mejla

Makoto Asahara

Asahara: Granit är hårdare än guld

Publicerad:
Inter bröt nio år långa sviten och vann Serie A.
Foto: Marco Luzzani / Getty Images Europe
Inter bröt nio år långa sviten och vann Serie A.

FOTBOLL

Granit är nästan tre gånger så hårt som guld.

Antonio Contes senaste framgång med hans ”lag av granit” är kanske inte hela tre gånger så imponerande som hans tidigare guldbyggen.

Men likväl mer imponerande? Det vill jag säga att det är.

Det var ju faktiskt just Antonio Conte som var början på den.

Den där nio år långa sviten av Juventus-Scudettos som började våren 2012 och sen bara har rullat på.

Det var med den förre mittfältarens, då i sin utformning ganska revolutionerande 3–5–2-system som Juventus på allvar lämnade Calciopolihistorien och Serie B-stoppet bakom sig. När Juventus blev Juventus igen. Och lite där till.

Att de till slut skulle lyckas stoppa sin egna svit kändes som ett förr snarare än senare med tanke på hur Agnelli, Paratici och manskapet hanterat truppbyggandet och boksluten under de senaste åren.

Och så klart Juventus egna Ronaldovärvningsstyrda (?) implodering har en del att Scudetton nu hamnat någon annanstans för första gången på ett knappt decennium.

Men nog om en gammal dam som tappat bort sig själv och ännu inte hittat tillbaka.

För Serie A-säsongen anno 2020–2021:s huvudrubrik är, förblir och ska sannerligen vara, en blåsvart comeback.

En tid när allt var ifrågasatt

Minns ni december förra året? När Inter till synes nästan försökte att åka ur Champions League i förtid, och också lyckades med det, via ett 0–0-resultat mot Sjachtar Donetsks B-lag.

Det var en tid när en Zlatandriven lokalrival såg ut som en högst reell guldkandidat och Inter var ett jagande lag.

En tid när både det ena och andra kändes osäkert och kaosartat i den kinesiska ägarfrågan (vilket det i och för sig fortfarande gör).

En tid när Christian Eriksen kändes överflödig och som en bit plockad ur fel pussellåda.

En tid när egentligen allt i detta Conteprojekt, i det också Contes egen framtid, kändes osäkert, instabilt och ifrågasatt.

Nu, över fyra månader senare, är läget helt annorlunda. Och det är knappt att man vet hur det gick till eller märkte att det hände.

Vilket är så ofantligt imponerande i sig.

Foto: Maurizio Lagana / Getty Images Europe
Antonio Conte.

Detaljerna bakom vändningen

Visst går det att hitta flera bakomliggande orsaker och detaljer till vändningen när man stilstuderar alla de segrar som Inter, nästan lite subtilt, radat upp under 2021. Som den taktiska justeringen som skickade ner den tidigare floppvärvningsstämplade och ovan nämnde Tottenhamdansken ett snäpp ner i banan, vilket alltså även innefattade att han nu faktiskt också fick spela mer regelbundet.

Ett drag som dessutom innebar att försvaret (under hösten väldigt ihåligt för att vara Contestyrt) också började se ut som det skulle.

Att Romelu Lukaku och Lautaro Martinez fortsatt ösa in mål och trivas med varandra, att Achraf Hakimi dominerat högerkanter i var och varannan match, att Marcelo Brozovic utvecklats till en briljant vattenbärare och att Nicolo Barella fortsatt är en fröjd att skåda har så klart också bidragit rejält till att vi nu, efter en 1–1-match mellan Sassuolo och Atalanta, kan konstatera att Scudetton hamnat i Milano igen.

Men den främsta anledningen, den allra mest imponerande och mäktiga, ligger i spelarnas huvuden.

Guldkantad granit

– Ett lag gjort av granit, konstaterade tränare Conte efter helgens seger mot Crotone, syftandes sina spelares mentala styrka.

Den mentala styrkan att studsa tillbaka från en någorlunda svajig höst. Den mentala styrkan att enas och dra åt samma håll trots att allt utanför planen dragit kors och tvärs som likaladdade magneter. Att inte gräva ner sig över CL-fiaskot. Att inte låta kinesiska majoritesägare, minoritetsägare, sponsorer, företag, logotypsbyten och superligaplaner på något sätt ha någon effekt på det som skedde på planen.

För under hela 2021 har Inter gått ut och gjort exakt det som väntas av ett mästarlag, utan att klappa ihop vid vindpustar likt tidigare Interupplagor på 2010-talet haft en genomgående tendens att göra. För varje fråga som Conte och sportchef Beppe Marotta behövt besvara utanför planen så har laget på planen plockat nya, nu i slutändan titelgivande, poäng.

Det är inte det första mästarlaget Antonio Conte har byggt. De två tidigare lagen gjorda av guld, Juventus (tre raka 2012–2014) och Chelsea (2017), byggde han dessutom bara på en säsong.

I Inter behövde han två.

Men samtidigt är granit hårdare än guld.

Likaså guldkantad granit.

Publicerad:

LÄS VIDARE

Sportbladet – Allsvenskan

Prenumerera på vårt nyhetsbrev om Allsvenskan – krönikor, reportage, intervjuer, granskningar och rankningar.

ÄMNEN I ARTIKELN