Mellan oss och ragnarök står en skröplig gamling

Kan vara den viktigaste valrörelsen någonsin

Demokraternas presidentkandidat Joe Biden.

Om klimatkrisens värsta scenarier ska kunna undvikas står mycket av hoppet till en snart 80 år gammal amerikansk mittendemokrat. Joe Biden sprudlar inte precis av framåtanda. Åldern har börjat sätta sig på förmågan att tala tydligt. Han har ofta svårt att förklara sin egen politik, vilket också är fallet när det kommer till hur USA:s utsläpp ska minska.

Nog känns det vanskligt att en så skör gamling kan vara sista chansen att få med världens största ekonomi på omställningståget snabbt nog. Det är inte svårt att förstå varför unga generationer känner klimatpolitisk vanmakt.

Livrädd för att framstå som radikal

Höstens första TV-debatt mellan presidentkandidaterna kan knappast ha lugnat någon. På ena sidan stod Donald Trump – som nätt och jämnt vill erkänna att den globala uppvärmningen drivs av koldioxidutsläpp – och pratade om att USA ska ha "kristallklart vatten" (vad nu det innebär). På andra sidan stod en småförvirrad Joe Biden och rabblade talepunkter, uppenbart livrädd för att framstå som mer radikal än vad mittenväljarna kan hantera.

Det sorgliga med det är att Biden faktiskt går till val på en förvånansvärt hoppfull plattform. I hans plan ingår en omställningsdel – som Bernie Sanders förtjänstfullt tvingat på honom – som utlovar två biljoner dollar i investeringar för att kapa utsläpp kommande mandatperiod.

USA har hamnat på efterkälken. Landet är inte byggt för klimatvänligt resande, ren energiproduktion eller fossilfri industriell tillverkning. Bidens program skulle ge amerikanarna en ärlig chans att inleda övergången till en långsiktigt hållbar ekonomi och i samma veva skapa jobb för att möta effekterna av coronakrisen. Det borde inte vara så svårt att förklara.

Lovat återansluta till Parisavtalet

Skulle Biden vinna samtidigt som Demokraterna erövrar en majoritet i senaten finns inga hinder för att satsningarna faktiskt ska bli verklighet.
Biden har också lovat att återansluta USA till Parisavtalet. Att världens näst största utsläppare deltar i det internationella samarbetet är såklart avgörande. Det skulle stärka signalen om att framtidens globala ekonomi kommer belöna länder som ställer om snabbt. Till och med Kina har nu åtagit sig att bli koldioxidneutralt till 2060. Om målsättningen är allvarligt menad skulle vi kunna få en världsordning där Kinas ledning visar handlingskraft samtidigt som Trump, om han får fyra år till i Vita huset, lär fortsätta ignorera uppvärmningens konsekvenser och bromsa viktiga investeringar.

Med tanke på klimatkrisens existentiella och akuta karaktär står alltid mycket på spel vid val, men frågan är om det någonsin legat så mycket i vågskålen som när amerikanarna går till urnorna om några veckor. Joe Biden är inte den livskraftige ledare klimatrörelsen behöver, men hans politik är faktiskt mycket mer ambitiös än vad man kan tro.

Alternativet är bokstavligen talat livsfarligt.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.