Röran kring Astras vaccin gör oss rädda
Korten på bordet – även när svaren inte är solklara
Frågorna hopar sig kring Astra Zenecas vaccin mot covid-19. De olika beskeden avlöser varandra.
Hur oroliga ska vi vara? Ett klargörande är på sin plats.
Man ska ha all respekt för att covid-19 är en ny sjukdom och att de vaccin som ska förhindra att man blir sjuk är ännu yngre, bara ett par månader gamla.
Man kan alltså inte begära att alla frågetecken ska vara uträtade, alla svar klara som källvatten.
Men med det sagt måste man ändå konstatera att beskeden kring svensk-brittiska Astra Zenecas covidvaccin är för många för att man ska känna sig helt trygg.
Innan all användning av vaccinet pausades i mitten av mars skulle det bara användas av personer under 65 år. När användningen återupptogs efter nio dagar skulle det bara användas av de som fyllt 65.
Tidigare hade det saknats tillräckliga underlag för att EU:s läkemedelsmyndighet och de svenska myndigheterna skulle vilja rekommendera användning i de äldre åldersgrupperna. Efteråt gällde frågetecknen de yngre.
Men Danmark har ännu inte återupptagit användningen av Astra Zeneca i någon åldersgrupp. Det har heller inte Norge gjort. Nya besked väntas under den närmaste veckan.
I Frankrike rekommenderas att de som är under 55 år och fått sin första vaccindos med Astravaccinet ska få den andra dosen med ett annat vaccin.
Statsepidemiolog Anders Tegnell sade i morse att så ska det inte gå till i Sverige.
Här bör i stället vårdanställda under 65 år som fått sin första dos med Astras traditionella vaccin börja om från början och alltså ta tre doser. Ingen av de nya ska komma från Astra Zeneca.
Tidigare i veckan skulle den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA sprida nytt ljus över den infekterade Astrafrågan. De lyckades inte.
På nytt konstaterades att riskerna med att avstå från vaccin, även från Astra Zeneca, är större än att ta emot nålsticken i armen. Men ett samband med de blodproppar och blödningar som i ett fåtal fall observerats bland personer under 65 som fått Astras covidvaccin kunder inte uteslutas.
Coronapandemin har blottlagt stora, jag skulle till och med kunna säga enorma, kommunikativa brister i myndighets-Sverige. I fallet Astra Zeneca accentueras de av att deras covidvaccin hanteras olika i olika länder.
Jag är säkert inte ensam om att vara nermejlad med frågor om Astra Zeneca. Men eftersom jag varken är läkare eller farmaceut kan jag inte svara. Däremot kan jag konstatera att någon som kan svaren, eller åtminstone kan reda ut begreppen, borde göra det. Typ Anders Tegnell.
Hur orolig ska man vara? Varför är åldersgränserna inte desamma i hela EU? Vad beror skillnaderna på? Gäller rekommendationen för vårdanställda under 65 även andra? Om inte, varför? (i praktiken är det sannolikt ett fåtal individer det handlar om, men i alla fall).
Hur vanligt är det att man dör av en kombination av blodproppar och blödningar – i vanliga fall och bland Astravaccinerade?
Det finns ett mycket stort behov av enkel och tydlig kommunikation i den här frågan så att människor kan avgöra om de ska oroa sig eller helt enkelt bara kan gå vidare.
Men då får myndigheterna, sannolikt Folkhälsomyndigheten, inte runda hörn på det sätt de ofta gör.
Det duger inte att säga att man inte vet varför Norge och Danmark fattat helt andra beslut än Sverige. Ta reda på det, det kan inte vara så svårt. Människor vill, och har rätt att få, veta och de är inte dumma.
Alternativet kan vara att människor avstår från vaccinet eftersom de inte fått svar på de frågor som oroar dem. Det vore inte bra.
Fotnot: Astra Zeneca har bytt namn på sitt covidvaccin till Vaxzevria.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.