En kolossal Cadillac

Uppdaterad 2018-07-05 | Publicerad 2010-02-12

Mycket lyx, kraft och plåt i 40 år gammal bil

Cadillac från skarven mellan 1960- och 1970-tal erbjuder fantastiskt mycket kraft, lyx och plåt för pengarna.

Och så är de ju så snygga. Jo då, det är de!

Från prestigebil till pilsnerhäck. Cadillac De Ville har gjort en inte helt angenäm resa. Men den tiden är över nu. Äntligen har det sena 1960-talets snygga Cadillac återfått sin status som klassiker. Det är en klart underskattad modell, oftast med få mil på mätaren. Prisnivån befinner sig fortfarande inte i paritet med den kvalitetskänsla och de körupplevelser som denna gigantiska bilmodell trots allt erbjuder. För den som vill färdas flott, fluffigt mjukt och vill unna sig ett visst mått av finess är en De Ville från skarven 196070-talet ett lockande alternativ, klart mer modern och användarvänlig än femtiotalsjänkaren.

Det måste väl vara dyrt att ha en sådan koloss?

Ja och nej. Bensinförbrukningen kan aldrig bli lika låg som för en småbil, men är heller inte fyrfaldigt större även om tjänstevikten kan vara det. Att nya slitdelar passar mellan flera märken inom GM-koncernen över långa tidsperioder drar däremot ner på ägandekostnaderna. Somligt kan vara förbluffande billigt. Att det mesta är överdimensionerat bidrar även till långa utbytesintervaller. Att biltypen var så vanlig i Amerika har gjort den billig och eftersökt som importobjekt till Sverige. Mängder har tagits hit och en förhållandevis vanligt förekommande bilmodell håller ju nere prisnivån. För 70 000 och uppåt går det hitta riktigt fina exemplar vilket ger väldigt mycket bil för pengarna.

Vilken modell ska jag välja?

Det är inte så noga. Det kan vara svårt för den ovane att skilja en -65: a från säg en -70:a. Kännarna vet dock att Cadillac hade modellbyten vartannat år och ser lätt sådant på lyktarrangemang och karosseridetaljer. På en Coupe De Ville -70 erbjuds det endast en 472 kubiktums V8 på 375 hk och treväxlad automatlåda. Standardmotor och transmission ger en annan innebörd till Cadillacs devis Standard of the world.

Vad kan jag räkna med i lyxväg?

Den utrustning som räknades som högsta lyx på 1970-talet är vardagsmat idag. Det är väl sättet det är paketerat som gör den så spännande. Fönsterhissar, backspeglar och säten drivs med elmotorer. Ratten är ställbar och AC finns. Utrustningen kan variera mellan olika exemplar men få är snikrustade. Automatisk helljusavbländning, farthållare, elektrisk trunköppning och polstrat vinyltak var extra tillval. Såväl två- som fyrdörrarsmodellerna är av luftig hard top-typ som saknar B-stolpe.

Om jag vill ha en öppen Cadillac då?

1970 var sista året som Cadillac De Ville fanns som cabrioletmodell. En av få bilar som är minst lika snygg med taket uppfällt. Från 1971 behölls karossvarianten endast i framhjulsdrivet Eldorado-utförande och 1976 lades all cabriolettillverkning ner. För gott trodde man då. Det finns schyssta cabrioleter för en 100 000 jämnt. För speciellt välhållna exemplar i ”mint condition” betalas däremot flera hundra tusen kronor.

text Stefan Wulff/Klassiker
foto Per Hammarsjö

Följ ämnen i artikeln