Högutbildad – men till ett fattigare liv

Debattören: Sverige nedvärderar kompetens – det måste löna sig med utbildning

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2017-01-16 | Publicerad 2017-01-12

Gång på gång läser vi att utbildning, i synnerhet högskoleutbildning, ger låg ekonomisk avkastning i förhållande till det som förväntas presteras. Det måste löna sig med utbildning, skriver Karwan Kareme.

DEBATT. En ny rapport som har tagits fram av Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, visar att valet att studera vidare på högskola eller universitet inte alltid är en vinstaffär. Det är en utveckling som går åt helt fel håll och som måste förändras snarast.

Sverige är möjligheternas land. Det är ett påstående som många av oss säkerligen kan instämma i. Men det finns också stora och alarmerande brister. Gång på gång får vi läsa om att utbildning, i synnerhet högskoleutbildning, ger låg ekonomisk avkastning i förhållande till det man förväntas prestera.

Enligt flera rapporter från den internationella samarbetsorganisationen OECD är Sverige ett av de länder i västvärlden där det lönar sig minst att utbilda sig. En genomsnittlig akademiker i Sverige har en livslön på 19 miljoner kronor, vilket endast är omkring 16 procent mer än genomsnittet för en gymnasieutbildad person.

Självklart är det stor skillnad beroende på vilken utbildning man jämför med. Men att de minst lönsamma utbildningarna har ett minusresultat på så mycket som 10 procent är skrämmande.

Vi värnar om och strävar efter att barn och unga ska få en grundläggande utbildning för att kunna bidra till Sveriges välfärd och öka bildningsnivån i landet. Utbildning är och har alltid varit nyckeln till ett liv utan fruktan, underkastelse eller nöd och är ett effektivt redskap i kampen mot den utbredda fattigdomen i världen.

Samtidigt visar olika undersökningar att Sverige är ett av de länder i världen som årligen satsar mest på skola och högre utbildning eftersom det ökar landets produktivitet och bidrar till sociala och politiska framsteg.

Men sanningen är att det inte är ekonomiskt lönsamt för individen att studera 3–5 år, ta studielån och lägga ner mycket arbete på sina studier.

I stället skulle många kunna börja arbeta direkt efter studenten för att sammanlagt under hela arbetslivet få bättre ekonomisk avkastning. Detta är djupt problematiskt och mycket oroande.

Samhället måste visa dagens barn och unga att det lönar sig med utbildning vilket ger dem inte bara mer avkastning i lön, som är en självklarhet att det ska göra, utan även att man höjer landets bildningsnivå och skapar ett bättre samhälle.

Fler personer i Sverige är högutbildade än lågutbildade. Hela 26 procent i Sverige har i dag läst vidare efter gymnasiet i minst tre år eller mer. Detta måste ge resultat så att ungdomar inser att den rätta vägen att lyckas i Sverige är genom högre utbildning.

Akademiker i Sverige tar ett stort ansvar på sina arbetsplatser för utvecklingen i landet och världen – läkare och sjuksköterskor som vårdar oss när vi är sjuka, lärare som utbildar våra barn, socialsekreterare som hjälper landets mest utsatta barn och vuxna, poliser som finns där i olika krissituationer.

Många inom dessa yrkesgrupper flyr i dag sina arbetsplatser. Problemet är att det är långt ifrån alla som får betalt för det ansvar som man förväntas ta. Är det denna utveckling som beslutsfattarna i Sverige avser att skapa?

Ska vi klara kompetensförsörjningen inom välfärden kan vi inte år efter år nedvärdera akademikernas kompetens. Om den utvecklingen fortsätter blir vi alla förlorare.


Karwan Kareme, samhällsvetare och debattör


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.