Dagens vindkraft är människofientlig

Slutreplik från Jan Hedman i debatten om vindkraften

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-12-03

  Med sjunkande popularitetssiffror och allt mer utbyggd vindkraft i natursköna områden, är utsikterna goda att vi snart når den punkt där färre än hälften är positiva till vindkraften, skriver Jan Hedman.

SLUTREPLIK. Vindkraften är det större energislag som flest vill se en utbyggnad av, skriver Unger och Goldmann. Och det är i huvudsak korrekt vad gäller rikssiffrorna, även om andelen som vill satsa mer än idag på vindkraft under perioden 2008 till 2016 sjunkit från 80 procent 61 procent, enligt SOM undersökningarna vid Göteborgs universitet 2017.

Förtroendet för vindkraften sviktar på basplanet

Men när det kommer till etablering av vindkraft ”i närheten av den egna bostaden”,
ligger andelen positiva i spannet mellan 33 och 46 procent – allt enligt SOM- undersökningarna.

Och det är här som knuten sitter – Unger/Goldmann lyckas inte trolla bort de vindkraften närboende människorna, inte ens dem i glesbygden. Politiker intresserade av valresultat kan lära sig ett och annat av siffrorna.

Själva förhållandet att det kommunala vetot allt oftare utnyttjas och har blivit ett bekymmer för vindkraftindustrin, är i sig ett tecken på att förtroendet för vindkraften sviktar på basplanet.

Utsikterna är goda att vi snart når den punkt där färre än hälften är positiva till vindkraften

Med sjunkande popularitetssiffror och allt mer utbyggd vindkraft i natursköna
områden, är utsikterna goda att vi snart når den punkt där färre än hälften är positiva till vindkraften.

De löpande femtonåriga subventionerna, enligt det nuvarande elcertifikatsystemet, kommer då att politiskt ifrågasättas. Då detta går upp för de europeiska pensionsfonder och andra institutionella investerare som idag medfinansierar kalaset, har vi ett delikat problem att hantera.

Det är milt uttryckt tveksamt om strypning av lokaldemokratin genom borttaget kommunalt veto skulle bidra till lösningen av problemet.

Då är det bättre är att styra över resurserna till koldioxidsnåla alternativ som är mindre människofientliga, exempelvis icke kustnära havsbaserad vindkraft, solenergi och biokraftvärme.

Vad vi i stället nu ser är en gigantisk mångmiljardchansning med naturen som insats.


Jan Hedman, ordförande för Föreningen Svenskt Landskapsskydd - FSL


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Artikeln är en slutreplik. Läs hela debatten här