Vi gör allt vi kan mot förlossningsskadorna
Debattörerna: Ni som skyller mammornas bristningar på oss barnmorskor är fel ute
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-05-03
DEBATT. På senare tid har debatten om förlossningsvården tagit fart igen. Kritiken har handlat om att barnmorskor inte agerar professionellt och att det är anledningen till att sfinkterskador (bristning som omfattar ändtarmsmuskeln i samband med barnafödande) ökat under de sista decennierna i Sverige.
Ett exempel gynekologen Eva Uustal som i en artikel i Aftonbladet den 17 mars refererar till den ”gröna vågen inom förlossningsvården” och hävdar att barnmorskor ”har slutat att förlösa” och ”slutat skydda mellangården och styra över kvinnan” samt att ”vi” överlåtit makten över födandet till kvinnorna vilket lett till en oprofessionell handläggning som inte gynnar kvinnor.
Vi barnmorskor ställer oss mycket undrande till detta.
Vågen som givit kvinnor mer makt över sitt födande har inte per automatik inneburit att barnmorskor slutat att kommunicera med kvinnorna eller underlåtit att skydda mellangården med sina händer i samband med barnets framfödande. Faktum är att barnmorskor gör just det.
Upprätta förlossningsställningar har inte haft någon dramatisk genomslagskraft utan varit undantag på de allra flesta förlossningsavdelningar. Med andra ord är dessa förklaringar till varför skadorna ökat rena spekulationer.
Att barnmorskor slutat skydda mellangården och slutat hjälpa kvinnan att föda långsamt är direkt felaktigt. Det faktum att kvinnan har makten över sin egen förlossning är någonting självklart för barnmorskor men det innebär inte att vi agerar oprofessionellt.
Det går att lyssna på kvinnans behov och önskemål och samtidigt arbeta efter evidens och beprövad erfarenhet. Det är själva kärnan i barnmorskans yrkesutövande.
Barnmorskor vet att det är viktigt att styra själva framfödandet utifrån varje enskild kvinnas förutsättningar för att minska risken för en stor bristning, så arbetar alla! Det är dessutom en lagstadgad rättighet att få vara delaktig i sin egen vård i den svenska hälso- och sjukvården.
Att ge kvinnan makt över sin egen förlossning är ett professionellt förhållningssätt och borde vara en självklarhet och inte ifrågasättas i Sverige år 2017.
Att uttala sig generaliserade är också problematiskt eftersom det inte leder analysen rätt om varför stora bristningar uppstår.
Ingen kan med säkerhet säga varför skadorna ökat i Sverige. En trolig anledning är att diagnosticeringen har blivit bättre. Under 1990- och början av 2000-talet gjordes inte rutinmässiga undersökningar rektalt efter förlossningen vilket kan ha bidragit till att skador missades. Andelen förlossningar med sugklockor har ökat och det är kvinnor som föder med hjälp av sugklocka som har störst risk för stor skada.
Olof Stephansson, obstetriker och docent, framhåller även att förlossningsvården har blivit allt mer medikaliserad under samma tidsperiod vilket kan påverka risken för skada. Det är också viktigt att i sammanhanget påpeka att trenden har vänt neråt och nationell statistik visar på färre stora bristningar vid vaginal förlossning. Det går åt rätt håll vilket är mycket glädjande och viktigt för kvinnors hälsa både på kort och lång sikt.
Att förlossningsställningar skulle påverka förekomsten av skador stöds inte heller av forskningen.
I den mån det finns evidens är det framför allt den traditionella förlossningsställningen, där kvinnan ligger på rygg med benen i benstöd, som är den förlossningsställning där flest skador sker. Forskning visar däremot att kvinnor som väljer planerad hemförlossning drabbas i låg utsträckning av sfinkterskador. Den vårdformen innefattar stort fokus på det normala födandet med ett långsamt framfödande och upprätta förlossningsställningar.
Att låta kvinnor ha makt över sin egen förlossning och vara delaktiga i sin vård innebär inte större risk för att få en sfinkterruptur – det är en rättighet.
Mia Ahlberg
Malin Edqvist
Marianne Weichselbraun
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.