Sverige ska inte betala till EU:s coronafond
Vänsterpartiet: Det är en fråga för euroländerna, inte för oss
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-06-10
DEBATT. Med EU:s återhämtningsfond efter coronakrisen skulle EU-kommissionens makt över medlemsländerna öka dramatiskt.
Regeringen bör vara tydlig med att Sverige ska stå fri från fonden.
Den 14 september 2003 röstade en tydlig majoritet av de svenska väljarna nej till att Sverige skulle gå med i EU:s valutaunion, euron. Från nejsidan lyftes det fram att euron inte främst handlar om en valutaunion utan om att EU var på väg att ta makten över helt centrala delar av den ekonomiska politiken.
På sikt kräver en gemensam valuta en långtgående samordning av den ekonomiska politiken med makt över budgetar och upplåning.
I dag medger även många av dem som då var för euron att det var klokt och bra för svensk ekonomi att vi valde att stå fria från den krisdrabbade valutaunionen.
I coronakrisens skugga har EU-kommissionen lagt mycket långtgående förslag om att bygga ut en gemensam ekonomisk politik inom unionen. Det hade varit naturligt om dessa förslag gällde euroländerna, valutaunionen riskerar att hamna i gungning som en följd av den ekonomiska krisen och ökad skuldsättning.
Men de långtgående planerna gäller hela EU, även Sverige. Nu riskerar vi att i relativ tysthet få mycket av det som väljarna röstade nej till 2003.
När det gäller EU:s vanliga budget föreslås en kraftig kostnadsökning för Sverige. Till det kommer en återhämtningsfond på 750 miljarder euro till vilken pengarna ska lånas upp. En tredjedel av pengarna i denna enorma fond ska lånas ut till medlemsländerna, resten ges som bidrag.
Sveriges bidrag till fonden skulle bli någonstans mellan 100 och 200 miljarder kronor. Till det kommer lånegarantier. Pengar som svenska skattebetalare skulle få betala till EU under mycket lång tid. Makten över hur pengarna används hamnar hos EU-kommissionen.
I dagens EU-budget kan vi se hur ineffektivt EU:s pengar används, pengar som skulle kunnat gå till klimatinvesteringar och välfärd i Sverige hamnar nu hos Orbáns oligarker och Bryssels byråkrater. Med den nya fonden skulle kommissionens ekonomiska makt öka dramatiskt, och med det EU:s makt över medlemsländernas politik.
Sverige kan förstås ansöka om att få tillbaka en mindre summa av det vi skulle betala in till fonden, men bara om vi uppfyller EU-kommissionens krav.
Under eurokrisen har vi kunnat se exempel på vilken politik länderna påtvingades. Skattepengar gick till att rädda banker medan det skars hårt i välfärden. EU tvingade länder att privatisera och försämra arbetsrätten.
I det nya paketet ingår också förslag om skatter på EU-nivå. En sådan utveckling skulle i förlängningen leda till att vi tappar kontrollen över vår egen ekonomiska politik och att EU utvecklas till en förbundsstat.
Folkomröstningens beslut från 2003 måste respekteras. Återhämtningsfonden bör vara en fråga för euroländerna, inte för oss. Sveriges regering bör göra tydligt att vi ska stå fria från den nya fonden.
I stället ska vi bidra till en grön omstart av ekonomin genom att använda verktyg som redan finns. EU:s investeringsbank EIB bör kraftigt öka sin utlåning för investeringar i grön omställning och modern infrastruktur.
EU:s långtidsbudget måste göras om med mindre pengar till jordbruk och militär, och mer till klimat och sociala investeringar.
Ett bättre sätt att visa solidaritet med hårt skuldsatta länder är nedskrivning av de skulder de har inom eurosamarbetet. Strikta demokratikrav bör ställas på alla stöd från EU, de dagar då Ungern kunde vara ekonomisk vinnare med frikostiga EU-stöd samtidigt som landet steg för steg monterar ned demokratin måste vara över.
Jonas Sjöstedt, partiledare (V)
Malin Björk, EU-parlamentariker (V)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.