Banta 1177 och satsa pengarna på vården
Debattören: Att ge rådet ”åk till närakuten” går snabbt – men hjälper inte sjukvården
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-02-10
DEBATT. 1177 är en dyr vårdform som leder till onödiga hänvisningar till akutmottagningar. Vården skulle bli bättre och effektivare om resurserna i stället låg på vårdcentralerna, som känner och har träffat patienterna.
Gör om 1177 till en ren jourtjänst och flytta resurserna så att vårdcentralerna klarar att ge råd till sina egna patienter.
När 1177 tillkom för dryga 10 år sedan var det nytt med nättjänster och genom att erbjuda telefonrådgivning för råd om sjukdomstillstånd skapades en nationell plattform för att hjälpa invånare med råd om vart man kan vända sig när man behövde söka vård. Bakom tjänsten står alla regioner.
I Stockholm har man valt att lägga ut telefontjänsten på ett privat företag, Medicare, som för någon månad sedan berättade att man planerar sälja verksamheten till nätjätten Kry.
Diskussionerna kring Kry och risken att bytet av ägare kan gynna Krys egna mottagningar lämnar jag därhän i detta inlägg. I stället vill jag lyfta den större frågan – nyttan med fristående sjukvårdsrådgivning.
Nätläkarvården har under många år kritiserats för att vara en helt fristående vårdform, där läkare och sjuksköterskor inte har kännedom om patienten och inte ingår i vårdens normala strukturer. Bedömningar görs också utan kroppsundersökning.
Det gör att det är svårare att göra bra bedömningar och många gånger behöver bedömningen göras om hos den ordinarie vården.
Precis samma kritik kan riktas mot 1177. Här ges råden av sjuksköterskor som aldrig träffat patenten och inte ens har tillgång till journalen.
Råden från 1177 följer därför en manual, där ”better safe than sorry” är en rådande princip – den som ringer och klagar över bröstsmärta kommer att hänvisas till akuten oberoende av om det är en person med känd panikångest eller inte, för den som varken har möjlighet att undersöka eller har kännedom om personen kan och bör inte ge andra råd.
Region Stockholms egna siffror visar att närmare 40 procent av samtalen till 1177 de senaste två åren hänvisats till ambulans, akutmottagning eller närakut (38,61 resp 39,64 procent). Bara en knapp tredjedel av samtalen har fått egenvårdsråd.
Patienter som ringer till vårdcentralen hänvisas ytterst sällan till akutmottagningen direkt i telefon.
Det privata sjukvårdsföretaget Capio, som registrerat hur samtal hanteras i sin digitala ingång, hänvisar cirka en procent av de inkommande fallen till akutmottagningen. Kanske är det inte samma grupp som ringer 1177, kanske finns här fler felkällor, men den 40-faldiga storleksskillnaden väcker ändå en del funderingar.
Att ge rådet ”åk till närakuten” går snabbare än att ge komplicerade egenvårdsråd. 1177 har ersättning per samtal och dess framgång mäts med registrering av invånarnas väntetid.
Regionen tycker om att framhålla hur effektiv tjänsten är just med argumentet att Stockholm har den kortaste väntetider i landet. Men vilka incitament har sjukvårdsrådgivningen att prioritera annorlunda och ta ansvar för effektiviteten i hela sjukvårdssystemet?
Förra året tog 1177 i Stockholm emot 1,7 miljoner samtal, året innan knappt 1,3 miljoner. Det kan låta mycket, men är det inte troligt att en normalstor vårdcentral skulle klara av hantera de två, tre extra samtal per timme det handlar om, om man tillfördes de resurser som i dag går till 1177?
Varje samtal till 1177 kostar i dag Region Stockholm runt 100 kronor, alltså för 2020 hela 170 miljoner. Om pengarna lades på vårdcentralerna skulle det innebära ett budgettillskott på tre procent. Det borde mer än väl räcka för att bemanna en telefon för två extra samtal i timmen.
Det rimliga vore att 1177 övergick till att vara rådgivning på kvällar och helger, när vårdcentralen har stängt. Då kan majoriteten av sjukvårdsrådgivningen ges av den som är den ordinarie vårdgivaren, som träffat patienten och känner sjukhistorien.
Krys köp av Medhelp har satt fokus på sjukvårdsrådgivningen. Oberoende av huruvida regionen godkänner köpet eller inte bör Stockholm fråga sig hur ”effektivt” systemet med fristående sjukvårdsrådgivning är.
Ylva Sandström, ordförande Distriktsläkarföreningen i Stockholm
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.