Vi ska vara stolta över våra svenska bönder

KD: ”Gröna” politiker och vissa journalister skambelägger en hel yrkeskår

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-08-17

I stället för skam ska Sveriges bönder vara stolta över att de förser oss med mat av hög kvalitet, att de använder minst antibiotika inom EU och följer bland de mest ambitiösa djurskyddsreglerna i världen, skriver Ebba Busch Thor och Magnus Oscarsson.

DEBATT. Under den senaste veckan har ordet ”bondeskam” blivit viralt. Bönder ska alltså känna skam över att de brukar jorden.

Det ligger dessvärre helt i linje med hur det brukar låta från en del journalister som aldrig lämnar storstadsbubblan. För att inte tala om de ”gröna” politiker som misstänkliggör och ökar pålagorna på de människor som dagligen sliter med det oumbärliga arbetet att bruka jord och skog i Sverige.

Vi behöver inte bondeskam, utan bondestolthet! Vi ska inte skambelägga en hel yrkeskår utan tvärtom vara tacksamma för våra bönder. I stället för skam ska Sveriges bönder vara stolta över att de förser oss med mat av hög kvalitet, att de använder minst antibiotika inom EU och följer bland de mest ambitiösa djurskyddsreglerna i världen.

Sveriges bönder ska vara stolta över att de håller landskapen öppna och bidrar till biologisk mångfald. Och de ska vara stolta över att de bidrar till matproduktion i Sverige, vilket är rent ut sagt livsviktigt i händelse av krig eller kris.

På global nivå lider allt för många av hunger och svält.

På flera håll i Sverige finns goda naturliga förutsättningar för jordbruk. De kommer troligen att bli ännu bättre i ett varmare klimat. Sverige skulle kunna bli en nettoexportör av livsmedel om den politiska viljan fanns. I stället för skambeläggning och jordbruksnedläggningar behöver vi fler bönder som kan öka vårt lands självförsörjning.

Den svenska självförsörjningsgraden har minskat kraftigt de senaste decennierna och är under 50 procent. Om mat ska kunna produceras även när importen av drivmedel, gödningsmedel, foder och andra insatsvaror skärs av, är försörjningsgraden närmast obefintlig.

Sverige saknar alltså möjlighet att försörja vår befolkning med livsmedel för den händelse att handeln med omvärlden skulle skäras av. Jämför med vårt grannland Finland, där är försörjningsgraden runt 85 procent. Ett land med som tidigare har drabbats av krig vet hur viktigt det är att det finns livsmedel till landets invånare när det råder kris.

Men i Sverige går utvecklingen åt fel håll. På tio år har 20 procent av betesmarken i Sverige vuxit igen. Detta är ett stort avbräck för den biologiska mångfalden. Det betade haglandskapet är, näst efter den tropiska regnskogen, världens mest artrika biotop.

Jordbruket är centralt för bevarande av öppna landskap, men också för arbete och tillväxt på landsbygden. Jord- och skogsbruket har också en viktig roll i att förse oss med framtidens klimatneutrala drivmedel och material.

När svenska bönder lägger ner sina gårdar – vare sig det sker av skamkänslor, dålig lönsamhet, hot och trakasserier från aktivister eller andra orsaker – öppnar vi samtidigt upp för ytterligare import av mat som producerats med metoder som inte är tillåtna i Sverige.

Det betyder bland annat att vi importerar mat som har utsatts för farligare typer av bekämpningsmedel – trots att vi i Sverige har kommit lång med att både fasa ut och begränsa användningen av bekämpningsmedel. Är det den maten vi vill att förskolor ska ge till våra barn och vårdboendena ska servera våra äldre? Vårt svar är nej.

För att vända utvecklingen krävs ökad lönsamhet för de svenska bönderna. Men det krävs också ett moraliskt stöd från det omgivande samhället och att kommuner och konsumenter köper livsmedel från svenska bönder.

Därför upprepar vi: Bondestolthet! Leve de svenska bönderna!


Ebba Busch Thor, partiledare (KD)
Magnus Oscarsson, riksdagsledamot och landsbygdspolitisk talesperson (KD)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.