Debatt

Ska it-jättarna få styra våra svenska medier?

Debattörerna: Politikerna har lämnat walkover i mediefrågan

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Medieutvecklingen rusar framåt – men våra politiker har lämnat walkover. Ska globala företag som Facebook och Google få styra den svenska medieutvecklingen utan reaktioner från svensk mediepolitik? skriver Olle Lidbom, Lars Nord, Lars Truedson och Ingela Wadbring.
Medieutvecklingen rusar framåt – men våra politiker har lämnat walkover. Ska globala företag som Facebook och Google få styra den svenska medieutvecklingen utan reaktioner från svensk mediepolitik? skriver Olle Lidbom, Lars Nord, Lars Truedson och Ingela Wadbring.

DEBATT

DEBATT. De senaste decennierna har spelreglerna förändrats totalt för medierna och ingenting är sig likt sedan vi gick från ett nationellt, analogt och enhetligt medielandskap till ett digitalt, globalt och mångfacetterat.

Det gamla medielandskapet som dominerades av public service och en partibunden dagspress har ersatts av en bredd av nya medieformer, nya medieägare och ny teknik.

För oss mediekonsumenter har valen aldrig varit fler och därmed har också möjligheten att påverka oss ökat.

Stora samhällsomvälvningar brukar mötas med stort politiskt intresse, men här har i stället de svenska politikernas intresse svalnat.

I en ny rapport har vi på Institutet för Mediestudier bland annat tittat på den historiska utvecklingen de senaste 30 åren, genom att analysera alla mediepolitiska motioner.

Riksdagsledamöterna skrev omkring 50 motioner per år de första åren av 1990-talet, men bara några enstaka de senaste åren.

Motionerna förespråkar allt oftare avreglering snarare än, som tidigare, reglering och slående är även att förslagen sällan ger lösningar på hur medieutvecklingens krafter kan mötas och tämjas med politik.

Den nya digitala medievärlden är överhuvudtaget märkligt frånvarande i de mediepolitiska motionerna. Fast den fullständigt förändrat både hur medier görs och hur publiken tar del av deras utbud.

Och när utredningar lägger fram reformförslag dödas de i den politiska behandlingen, vilket hänt både mediestöds- och publicservicefrågor senaste decenniet.

Men samtidigt som politiken lämnat walkover, rusar medieutvecklingen framåt. Frågan inställer sig: ska globala företag som Facebook och Google verkligen få styra den svenska medieutvecklingen – utan reaktioner från svensk mediepolitik?

Mycket talar att vi just nu står inför några avgörande år när det gäller utformningen av den framtida svenska mediepolitiken.

Ska den fortsätta rulla på i gamla hjulspår och omsorgsfullt lappa och laga i enskilda medieformer, eller finns det särskilt goda förutsättningar och skäl för att nu introducera helt nya perspektiv och frågeställningar som bättre svarar mot framtidens behov av en effektiv mediepolitik?

Det går just nu – trots decenniers tröghet – att skönja ett nytänkande på området.

I Mediestudiers nya rapport föreslår forskare, branschaktörer och politiker flera konkreta förslag som vi uppmanar politiker och medieaktörer att diskutera: lokala public service-stiftelser för lokal bevakning, en permanent medie- och demokratiberedning, där föreslås vinsttak för mottagare av mediestöd och från flera håll ett slags individuellt mediestöd; i ”spelifierad” form med poäng för lästa artiklar eller som ett avdrag för prenumeration på lokalbladet.

Där finns många tankar om armlängds avstånd men också om att politiken ska reservera mediestöd till medier fria från rasism, sexism och funkofobi.

Det finns idéer. Men det saknas politiskt intresse av att diskutera, välja, förändra – av att göra politik som möter medieutvecklingen.

Politikernas ointresse för medier i denna brytningstid är illavarslande. När de mediepolitiska idéerna blir färre kan det leda till att vi inte längre har riktning och vision med vår mediepolitik.

När det dessutom inträffar på ett område där teknisk och affärsmässig utveckling driver förändring i blixtrande tempo hotar det på sikt förutsättningarna för viktiga mediepolitiska satsningar och finansieringar.

Svenskarna lägger i dag mer tid och av allt att döma mer pengar än någonsin tidigare på medier. De förtjänar en väl genomtänkt mediepolitik. Låt det börja i en livlig debatt om medier inför valåret 2022.


Olle Lidbom, medieanalytiker, vice ordförande Institutet för Mediestudier
Lars Nord, professor, Mittuniversitetet
Lars Truedson, föreståndare, Institutet för Mediestudier
Ingela Wadbring, professor, Mittuniversitetet


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Mediefrågor

LÄS VIDARE

DEBATT Teknikjättarna styr vad som får sägas på nätet

ÄMNEN I ARTIKELN

Mediefrågor

Public service