Dör insekterna ut kan vi inte längre bo kvar
Debattörerna: 3 av 4 insekter har försvunnit på bara något år – det är dags att agera
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-01-06
DEBATT. En av de mest grundläggande förutsättningarna för att vi människor ska kunna leva på vår planet håller på att undergrävas av oss själva.
Ekosystemen ger oss rent vatten, syre och mat, därför är de nödvändig för vår överlevnad. Insekterna är en avgörande länk i alla ekosystem. De pollinerar växter och sprider näringsämnen upp i näringskedjan.
Men någonting allvarligt håller på att hända. Den vetenskapliga tidskriften Science berättade i en artikel i maj i år att pollinerande insekter har minskat kraftigt, både i antalet arter och i antalet individer.
EU:s miljömyndighet, EEB; skriver i rapporter att var fjärde humlesort i Europa är hotad av utrotning och att hälften av alla fjärilar har försvunnit från ängs- och gräsmarker i Europa.
Men det mest skrämmande exemplet är från Tyskland där det anrika Krefelds entomologiska sällskap har samlat insekter på samma ställen och med samma metod i tre decennier.
Krefeld rapporterar om minskningar med 75 procent på bara något år. Trots det skrämmande resultatet har det inte lett till någon kraftfull reaktion från EU:s beslutsfattare.
Socialdemokraternas kongress beslutade tidigare i år att Sverige ska vara ett föredöme i arbetet med att skydda den biologiska mångfalden. Den hotande krisen för insekterna riskerar framtida jobb i det europeiska jordbruket och möjligheten för européer att äta närodlade livsmedel.
Arbetet med att bevara våra pollinerande insekter är viktigt i flera politikområden:
- Jordbrukspolitiken. Odlingen av livsmedel och djurfoder är inte långsiktigt konkurrenskraftig och hållbar om den inte sker utan att drabba de pollinerande insekterna. Öppna landskap är viktigt för många insekter. Därför bör en större andel av jordbruksstöden gå till stöd i landsbygdsprogrammet för betesmark och ekologisk odling.
- Kemikaliepolitiken. EU:s kemikalieregelverk, REACH, måste utvecklas och EU-kommissionen måste ta de varningssignaler som finns kring hormonstörande ämnen på allvar. Växtskyddsmedel ska inte drabba insekter i växtzoner som omger åkermark. Vi är inte emot kemiska bekämpningsmedel men nya medel som inte drabbar jordbruket indirekt genom att utrota de nyttiga insekterna behöver utvecklas. Medel som är farliga för människors hälsa ska fasas ut. Försiktighetsprincipen måste följas, endast ämnen som är fullständigt bevisade som ofarliga ska tillåtas och få förnyade tillstånd. Det är en förutsättning för ett hållbart jordbruk.
- Naturvårdspolitiken. Fokus har hittills legat på hur mycket natur som ska bevaras. Nu är det dags att se på kvaliteten i de områden som bevaras och hur de skyddade områdena hänger ihop, vilket är helt avgörande för insektsarters bevarande.
Naturen reagerar inte proportionerligt mot vår påverkan utan ryckigt, med kraftiga förändringar. Naturens motståndskraft motverkar i det längsta en ekosystemkrasch, som skulle få allvarliga konsekvenser.
Hotet mot den biologiska mångfalden är minst lika allvarligt som klimatförändringarna.
Dessutom hänger de ihop. När klimatet snabbt ändras hinner inte många arter anpassa sig utan slås ut. Ekosystemen blir känsligare.
Därför behöver skyddet av den biologiska mångfalden finnas med som en del i flera politikområden och inte ses som ett eget fält i syfte att bara bevara vacker natur till nästa generation. För uppdraget är betydligt allvarligare än så. Det handlar om att skapa förutsättningar för kommande generationer att leva här.
Matilda Ernkrans, ordförande riksdagens miljöutskott (S)
Jytte Guteland, ledamot Europaparlamentets miljöutskott (S)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– följ Aftonbladet Debatt på Facebook.