Godhetsposerandet i EU tjänar inget till, S

KD: Det stöd som byggts upp för klimatarbetet riskerar gå om intet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2020-05-12 | Publicerad 2020-05-08

Om vi inte lyckas få med oss Central- och Östeuropa i allmänhet, och Visegradländerna i synnerhet, spelar de höga ambitionerna ingen roll. Europa måste göra den här resan tillsammans, skriver Sara Skyttedal och David Lega (KD).

DEBATT. Röster i centrala och östra Europa ifrågasätter nu öppet om ökade klimatmålsättningar är realistiska givet den ekonomiska krisen covid-19 skapat. Hur vi ska lyckas övertala dem om att den gröna omställningen är möjlig, krisen till trots, är en av de centrala EU-frågorna just nu.

Tyvärr ägnar sig de svenska Socialdemokraterna i Europaparlamentet åt en plakatpolitik som i praktiken riskerar skrämma bort länder vars stöd vi behöver för att säkra reformer för utsläppsminskningar.

Oenigheten om hur vägen mot en klimatneutral union egentligen ska se ut har, inte minst som en följd av coronakrisen, stegvist blivit alltmer uppenbar.

Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš säger att han tillsvidare vill pausa EU:s klimatarbete. Polska ministrar talar om att lägga ned EU:s system med handel av utsläppsrätter. Och runt om i Europa blir allt fler politiker osäkra på hur krispolitiken ska kunna kombineras med klimatarbetet.

Arbetet kring att revidera det viktigaste delmålet i EU:s klimatpolitik har samtidigt påbörjats; nämligen hur mycket klimatutsläppen ska minskas till 2030. Nuvarande målsättning om en 40-procentig minskning, i relation till 1990 års nivåer, behöver revideras för att uppnå de redan avgivna löftena. En majoritet säkrades i Europaparlamentet, i slutet av förra mandatperioden, för att uppdatera 2030-målet till en 55-procentig minskning.

Det är ett mål som det varken då eller nu funnits tillräckligt stöd för bland medlemsländerna. Och även om vi i Europaparlamentet hade en blocköverskridande enighet bland de svenska ledamöterna så var det knappast någon överväldigande majoritet av parlamentet som ställde sig bakom kravet på en ambitionshöjning.

Nu, ett drygt år senare, har vi en nytillträdd EU-kommission som anslutit sig kravet på en höjning av 2030-målet till ungefär 55 procent.

EU-politiken formas efter förslag från EU-kommissionen och i förhandlingar mellan Europaparlamentet och medlemsländerna. Redan innan coronakrisen var det osäkert om det fanns tillräckligt stöd bland medlemsländerna för att höja 2030-målen. Och nu är förhandlingsläget som visats ännu mer bräckligt.

Med gedigna konsekvensanalyser av vilka följder som höjda klimatmål får, både för klimatet men också för jobben och tillväxten, går det att säkra stöd för den gröna omställningen. Men det kräver att Europaparlamentet intar en konstruktiv roll.

Det är därför sorgligt att Socialdemokraterna valt en annan väg framåt. Den svenska Europaparlamentarikern Jytte Guteland (S) har utsetts till att företräda Europaparlamentet i förhandlingarna om nya klimatmål.

Nyligen presenterade hon sitt förslag till parlamentets bud i förhandlingarna. Men nu talar Guteland inte längre om de 55 procenten som hon för bara något år sedan såg som en framgång att parlamentet ställt sig bakom. I stället föreslår hon plötsligt ett mål om 65 procent.

Uttrycket ”den som gapar efter för mycket mister ofta hela stycket”, ligger nära till hands. Vi har alltså nu en situation där det stöd som mödosamt byggts upp för klimatarbetet i EU riskerar gå om intet, inte bara som en följd av den ekonomiska press som hela Europa nu befinner sig i, utan också som en följd av en överbudspolitik i Europaparlamentet.

Om vi inte lyckas få med oss Central- och Östeuropa i allmänhet, och Visegradländerna i synnerhet, spelar de höga ambitionerna ingen roll. Europa måste göra den här resan tillsammans. Den överbudspolitik, och det gröna godhetsposerandet, som Socialdemokraterna nu uppvisar tjänar motsatt syfte.


Sara Skyttedal, europaparlamentariker (KD)
David Lega, Europaparlamentariker (KD)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här