Bryggarna hycklar om alkoholskatten

Replik från IOGT-NTO om skattehöjningen i budgeten

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-09-25

Antingen har ordet alkoholskattehöjning fått Sveriges bryggerier att tappa alla proportioner, eller så målar de medvetet upp en felaktig bild kring alkoholskatten, skriver Kalle Dramstad.

REPLIK. Sveriges bryggerier hävdar att en mycket blygsam skattehöjning på alkohol 2023 skulle hota det svenska alkoholmonopolet.

Antingen har ordet alkoholskattehöjning fått Sveriges bryggerier att tappa alla proportioner, eller så målar de medvetet upp en felaktig bild kring alkoholskatten.

De beskriver i alarmistiska ordalag ett ”skattetryck som bara ökar” och en gränshandel som ”urholkar det svenska monopolet”.

I verkligheten är de reala skatterna för öl lägre i dag än de var 1995, gränshandeln oberoende av skattehöjningar har minskat nästan varje år sedan 2004 och senast alkoholskatten höjdes var 2017.

Faktum är också att skattekvoten på alkohol sedan 2017 fortsatt minskar, även om man räknar in den planerade skattehöjningen på knappt 25 öre burken år 2023. Tvärtom från det bryggarna skriver.

Det är också viktigt att inte förbise Sveriges bryggeriers hyckleri när de hänvisar till gränshandeln i sin opinionsbildning mot svensk alkoholskatt. Samma storbryggerier som i medier oroar sig över skattens inverkan på gränshandeln väljer att sälja sina produkter billigare till de tyska gränshandlarna än de gör till Systembolaget.

Det väcker en stilla undran varför svenska ölproducenter subventionerar den gränshandel de själva anser vara så dålig för Sverige.

Det är lätt att se att bryggarna har ett egenintresse av stor gränshandel och att underblåsa en oproportionerlig oro och ängslighet kring alkoholskatt bland våra beslutsfattare. Alkoholsektorn står ju som ensamma vinnare på sänkt alkoholskatt.

Alkoholskattehöjningar har en nämligen dubbel effekt: de drar in pengar till sjukvård och rättsväsende samtidigt som lägre alkoholkonsumtion minskar trycket på både sjukvård och polis.

Tillgängliga data och erfarenhet visar att skatteinstrumentet är underutnyttjat och att gränshandeln bäst tacklas genom riktade insatser av tull och polis. Det är alltså i slutändan samhället som står som förlorare om skattehöjningar på alkohol uteblir.


Kalle Dramstad, politisk rådgivare på IOGT-NTO


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.