Våldet ett bevis på att skolan misslyckats

Debattörerna: Det finns ingen quickfix för att vända utvecklingen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-01-07

Det finns till och med skolor i utsatta stadsdelar där 7 av 10 elever inte blir behöriga till gymnasieskolan. Detta måste klassas som svenskt rekord i skolmisslyckande, skriver Heike Erkers, SSR, och Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

DEBATT. Våldshandlingar, brott och missbruk har under det år som gått hamnat högst upp på den politiska agendan. Oron stiger att Sverige nu är på väg mot ett ännu mer uppdelat samhälle.

Vi vet att problemen grundläggs i tidig ålder, då misslyckad skolgång och social utsatthet leder till risker för att barn och unga rekryteras av gängen med hopp om lättförtjänta pengar och en känsla av tillhörighet.

Parallellt med denna utveckling visar den svenska skolan allt större klyftor i elevresultat. Det finns ett flertal skolor i socialt utsatta områden där inte ens hälften av eleverna klarar kraven för nionde klass.

Det finns till och med skolor i utsatta stadsdelar där 7 av 10 elever inte blir behöriga till gymnasieskolan. Detta måste klassas som svenskt rekord i skolmisslyckande!

Vi måste visa på en annan väg, vi måste visa på ett samhälle som präglas av tillit, som ger möjligheter, som erbjuder tillhörighet och som förhindrar utanförskap och segregation. Skolan och socialtjänsten är viktiga aktörer i detta arbete.

Nu handlar det om att ta gemensamma krafttag kring ett förebyggande arbete, ett av förslagen från regeringen är att inrätta ”sociala insatsgrupper” en samverkan mellan socialtjänst, skola och polis.

Det är bra men det förebyggande arbetet måste tillhöra den organisatoriska grundstrukturen och inte bestå av tomteblossliknande projekt.

I dag tvingas socialtjänsten ofta inrikta sig på akut arbete kring insatser och beslut. Det förebyggande sociala arbetet har fått stå tillbaka på grund av bristande förutsättningar.

För skolans del handlar det om att de skolor som har de tuffaste förutsättningarna inte lämnas ensamma med sitt uppdrag. Skolans kompensatoriska uppdrag måste återupprättas. Det ska inte vara hemförhållandena, postnumret, hur många böcker som står hemma i bokhyllan som får avgöra hur det går senare i livet.

För att kunna ge alla elever, oavsett bakgrund, likvärdiga förutsättningar att skapa sig en framtid krävs det en statlig finansiering utifrån socioekonomiska faktorer, så att resurserna kan riktas dit där de verkligen behövs som mest.

Det innebär också att dagens skolvalssystem behöver ses över så att elevsammansättningen på skolorna blir mera blandad. Vi måste komma ifrån dagens system, där skolan förstärker boendesegregationen och där barnen alltför lätt ärver föräldrarnas situation.

Det behövs alltså fler insatser på skolor med de tuffaste utmaningarna. Framförallt behöriga och erfarna lärare och förstärkt elevhälsa, där skolkuratorn får ett elevunderlag som ger möjlighet att fungera som en reell resurs, men också förutsättningar för att öka polisens och socialtjänstens närvaro.

Den gemensamma nämnaren för många av dem som hamnar i brottslighet är ett skolmisslyckande. Därför måste vi se skolan som samhällets bästa chans när det gäller att förebygga kriminalitet.

Det handlar inte bara om att få elever att komma i mål med sin utbildning, vilket är det mest effektiva vaccinet mot utanförskap,det handlar också om skolans centrala roll i arbetet med att förankra grundläggande demokratiska värderingar.

Det finns inga genvägar eller quickfix för att vända den oroande utvecklingen. Men det krävs en politisk insikt om att investeringar i skola och socialtjänst ger sjufalt tillbaka. Satsningar på unga kan göra skillnad – på riktigt.


Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.