Nyanlända kan inte få full tillgång till välfärd
Debattören: S och MP borde lyssna på Göran Persson
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-11-19
DEBATT. I tankesmedjan Tidens podd ”Idéer och politik” menar den tidigare statsministern Göran Persson (S) att nyanlända borde kvalificera sig gradvis till välfärden genom att arbeta och betala skatt.
”Man behöver en arbetsplats att gå till, och kanske också en period av väntan innan man får tillgång till alla de rättigheter som vi har byggt upp, vi som har funnits här hela livet. Om det står till förfogande från dag ett kommer det urholkas”, säger Persson och syftar på bidrag och socialförsäkringar.
De svenska bidrags- och socialförsäkringssystemen utformades inte med hänsyn till stor migration. Välfärdsförmåner som föräldrapenning är därför kopplade till bosättning i Sverige snarare än till arbete.
Det gör det svenska välfärdssystemet ovanligt och tyvärr dåligt lämpat för att underlätta nyinvandrades inträde på arbetsmarknaden.
Länder med omfattande välfärdsförmåner har nämligen de största skillnaderna i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda. Ingen annanstans i Europa är det sysselsättningsgapet så stort som i Sverige.
Därför är det oroväckande att inte fler socialdemokrater har nått samma slutsats som Göran Persson.
När den parlamentariska Migrationskommitténs betänkande En långsiktigt hållbar migrationspolitik lämnades över till regeringen i september fanns inga förslag om kvalificering till välfärden med. Detta trots att betänkandets bakgrundskapitel beskriver nationella välfärdssystem som en så kallad pull-faktor, som påverkar hur migranter söker sig till ett visst mottagarland.
Än värre är att utformningen av bidrag och socialförsäkringar i många fall hämmar nyinvandrades etablering på arbetsmarknaden.
Ett exempel är etableringstillägget till nyanlända som har fått uppehållstillstånd. För sammanboende par med barn lönar det sig ofta dåligt för den andra personen att börja arbeta eftersom etableringsersättningen i så fall försvinner.
Det innebär att det tar längre tid för nyanlända, särskilt kvinnor, att träda in på arbetsmarknaden.
Nyanländas etableringstid är alarmerande lång, och regeringen borde vända på varje sten för att korta den och minska sannolikheten att ett utanförskap baserat på härkomst cementeras i Sverige.
I dag tar det i snitt nio år innan minst hälften av de som kommer till Sverige med skyddsbehov och deras anhöriga arbetar. Det tar hela 12–13 år innan hälften av alla utrikes födda som kommer till Sverige blir självförsörjande.
Att införa gradvis kvalificering till välfärdsförmåner är ett sätt att hantera de integrationsproblemen.
I Timbro-rapporten ”En rättvis och enkel inkomstförsäkring” skissade nationalekonomerna Stefan Fölster och Robert Gidehag på en modell som innebär att nyanlända och unga kvalificerar sig gradvis till högre ersättningar från A-kassan, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och föräldrapenning.
Med det förslaget skulle det löna sig betydligt bättre att gå från bidrag till arbete: en genomsnittlig person skulle få behålla 68 kronor före skatt per intjänad hundralapp, jämfört med 50 kronor i dag.
I ett läge där såväl Centerpartiet som Sverigedemokraterna har lagt förslag om kvalificering till välfärden borde det vara möjligt att genomföra en sådan reform. Socialdemokraterna och Miljöpartiet borde släppa sina skygglappar och lyssna på Göran Persson.
Emanuel Örtengren, välfärdsansvarig Timbro
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.