Näthatet skrämmer kvinnor till tystnad

Miljöpartiet: Det är dags att män börjar ta ansvar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2021-03-10

Hot och hat skrämmer kvinnor till tystnad, och de drabbas just för att de är kvinnor. För att stoppa det här krävs en värderingsförändring, skriver Märta Stenevi, Amanda Lind och Åsa Lindhagen.

DEBATT. 100 år har gått sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige tack vare hårt arbete av modiga kvinnorättskämpar. Då handlade det om kamp för formella rättigheter. Idag ser hindren mot kvinnors deltagande i demokratin annorlunda ut.

Hot och hat skrämmer kvinnor till tystnad, och de drabbas just för att de är kvinnor. 

Vår digitala tid kommer med nya demokratiska utmaningar. Människor kan med ett knapptryck häva ur sig vilka vidrigheter som helst, om vem som helst, när som helst, och ofta nå många med budskapet. Kvinnor och flickor är särskilt utsatta. 

Undersökningar visar att kvinnor utsätts för mer hot i sociala medier.

Det är också vanligare bland kvinnor att utsattheten leder till att man undviker att uttala sig i vissa sakfrågor eller överväger att lämna politiken. Oron för utsatthet är också något högre bland kvinnor.

Kvinnliga opinionsbildare och journalister är också utsatta. Var tredje kvinna i en studie från Tidningsutgivarna hade övervägt att lämna sitt yrke och över 70 procent hade utsatts för hot eller trakasserier det senaste året.

När både politiker, opinionsbildare och de journalister som ska granska makten riskerar att tystna så är det fria ordet hårt ansatt. Rädslan för hot och hat kan även bidra till självcensur. När människor tystas på det här sättet tystnar demokratin. 

Vi har personliga erfarenheter men vill använda vår maktposition för att lyfta att det här är ett strukturellt problem. Vittnesmålen kommer från kvinnliga partiledare, ministrar, riksdagsledamöter och lokalpolitiker från hela det politiska spektrat.

Det är förfärliga berättelser om hot om våldtäkt, förnedring och till och med mord som träder fram. De dryper av kvinnohat och får det att vända sig i magen. Det är grovt, det är otäckt, det är oacceptabelt. 

Hoten riskerar att skrämma bort redan engagerade, men också hindra dem som ännu inte vågat ta steget in i politiken. Metoo-rörelsen väckte frågor om alla de kvinnor som slutat alldeles för tidigt, som politiker, opinionsbildare eller kvinnor i annan offentlig roll.

På samma sätt måste vi ställa oss frågan nu: Hur många är de kvinnliga riksdagsledamöter vi aldrig fick se? Hur många flickor väljer en annan väg därför att de tidigt ser att förtroendeuppdrag är för tufft? Har vi gått miste om Sveriges första kvinnliga statsminister? 

Var och en av oss behöver använda en respektfull ton i den politiska debatten. Vi ska diskutera åsikter, värderingar och politiska förslag. Attacker på varandras person, kränkningar och hånfullheter får vi däremot aldrig nedlåta oss till. 

Det personliga ansvaret är stort, men det politiska ansvaret är ännu större. Jämställdhet är inte en fråga som endast berör kvinnor, utan måste involvera hela samhället.

För att stoppa misogynt hat och sexualiserade hot krävs en värderingsförändring, men vi måste också agera här och nu mot hoten. Miljöpartiet vill: 

  • Erbjuda stöd till förtroendevalda som faller offer för hot och hat, såsom lokalpolitiker och företrädare i ideell sektor. Stödet behövs också för opinionsbildare, journalister och forskare. 
  • Stärka rättsväsendets arbete för att det ska kännas lönt att anmäla. 
  • Satsa mer på forskning för att öka kunskapen om utsatthet för hot och hat.
  • Lösa de demokratiska utmaningar som kommer med sociala medier. Det behövs tydliga villkor som säkrar rättigheter för användaren och som gör att plattformsföretagen kan agera mot hotfullt, hatiskt och olagligt material. 

För 100 år sedan såg modiga förkämpar till att kvinnor fick rösträtt. Vi ska fortsätta i deras spår och ta oss an vår tids demokratiska utmaningar. Hot och hat är ett dråpslag mot kvinnors deltagande i demokratin.

I veckan uppmärksammade vi den internationella kvinnodagen, som utgör en påminnelse om många kvinnors verklighet. Frågan får dock inte stanna vid en dag om året. Kvinnor och flickor förtjänar bättre, och deras rätt att delta i demokratin på lika villkor måste tas på allvar.


Märta Stenevi, jämställdhetsminister (MP)
Amanda Lind, kultur- och demokratiminister (MP)
Åsa Lindhagen, finansmarknadsminister och biträdande finansminister (MP)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.