Vi bygger ett starkare och tryggare Sverige

Debattörerna: Måste säkra tillgång och distribution inför framtida kriser

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-07-02

 Vi behöver bygga ett starkare samhälle där Sverige har ett robust system för att säkerställa tillgången, distributionen och fördelningen av samhällsviktiga varor och tjänster inför framtida krissituationer eller i värsta fall krig, skriver inrikesminister Mikael Damberg (S), och miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP).

DEBATT. Coronaviruset har prövat vårt land hårt under våren. Flera tusen människor har avlidit och ännu fler har blivit svårt sjuka. Ekonomin har drabbats hårt. Löntagare har blivit av med jobbet eller riskerar att bli det. Under våren har människor tagit ett stort personligt ansvar, följt rekommendationerna, hållit avstånd och ställt in efterlängtade planer.

Vi befinner oss fortfarande i ett allvarligt läge och det är för tidigt att sätta ett slutdatum för när livet blir som vanligt igen. Vi måste orka hålla i och hålla ut och fortsätta ta ansvar för att minska smittspridningen.

Samtidigt som vi ska hantera den akuta situation som vi befinner oss i ska vi också lära av de brister vi har kunnat identifiera under den pågående krisen. Ett av dessa områden är hälso- och sjukvårdens avsaknad av tillräckliga beredskapslager och svårigheter med att säkra leveranser av varor.

För att råda bot på detta tog staten på sig en ny samordnande roll, genom att regeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att i nära samarbete med näringslivet hantera inköp och distribution av sjukvårdsmateriel.

Vi har också sett flera initiativ där svensk industriproduktion har ställt om för att bland annat kunna leverera handsprit och skyddsutrustning till vården.

I delbetänkandet Hälso- och sjukvård i det civila försvaret skriver utredningen att den statliga beredskapslagringen av vissa produkter för exempelvis traumavård och sjukvårdsmateriel som behövs vid epidemier kan behöva utökas. Samtidigt som staten föreslås få en tydligare roll, har alla ett ansvar för att beredskapslagringen ska fungera.

Kommuner och regioner bör vidta åtgärder för att säkerställa försörjningen i vardagen. Det handlar om att säkerställa att försörjningen av bland annat läkemedel och sjukvårdsmateriel är tillräcklig för att bedriva en god vård i ett normalläge i fred samt att för regioner upprätthålla en katastrofmedicinsk beredskap.

Det är en styrka att delar av vårt samhälle snabbt kunde ställa om för att hantera den svåra situation vi befinner oss i. Samtidigt är försörjningsberedskapen bredare än hälso- och sjukvårdsområdet. I händelse av kris och krig är vi beroende av att det finns fungerande samhällsstrukturer, att tillgången på livsmedel- och vattenförsörjning säkras och att transporter och elektricitet fungerar.
Vi behöver bygga ett starkare samhälle där Sverige har ett robust system för att säkerställa tillgången, distributionen och fördelningen av samhällsviktiga varor och tjänster inför framtida krissituationer eller i värsta fall krig.

Detta är också ett behov som Försvarsberedningens delrapport Motståndskraft belyser. Försvarsberedningen konstaterar att hotbilden är breddad. Ett förändrat klimat kommer också innebära nya utmaningar. Mer extremväder såsom torka och stora skyfall kommer bli vanligare i framtiden. Vi måste nu adressera flera samhällsutmaningar på samma gång.

Sveriges tidigare försörjningsberedskap, som successivt avvecklades under 1990-talet, hade tre huvudsakliga metoder för att säkra försörjningen då handeln med omvärlden hotas – ransonering, lagerhållning, och tillverkningsberedskap.

Den kris vi nu befinner oss i har tydliggjort behovet av att återuppbygga en försörjningsberedskap anpassad efter dagens behov och verklighet. Det är särskilt intressant i det här sammanhanget att titta på den modell för försörjningsberedskap som vårt grannland Finland etablerat.

Den finska försörjningsberedskapen fungerar som en länk mellan näringsliv och ansvariga myndigheter och omfattar sektorerna livsmedelsförsörjning, energiförsörjning, transporter och logistik, hälso- och sjukvård, finansiella tjänster och försäkringar samt industrivaror.

Eftersom försörjningsberedskap är komplext och omfattar många sektorer och aktörer finns ett stort behov av fördjupade analyser inom området för att kunna bygga ett modernt system som är anpassat för det svenska samhället i vår tid.

Därför kommer regeringen besluta att ge Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI i uppdrag att genomföra en analys av försörjningsberedskapen. Analysen ska påbörjas omedelbart och planeras att avslutas i mitten på november. Det kunskapsunderlag som FOI ska ta fram kommer att utgöra en mycket viktig del i arbetet med att på sikt skapa en sammanhållande funktion för samhällets försörjningsberedskap i Sverige.

MSB och Försvarsmaktens nuvarande utvecklingsprojekt om näringslivets roll i totalförsvaret kompletterar också analysen för att öka försörjningstryggheten. Dessa analyser ska ses som centrala byggstenar för att stärka Sveriges krisberedskap och ett steg i återuppbyggandet av det civila försvaret.

Det civila försvaret omfattar alla sektorer i samhället och återuppbyggandet måste ske målinriktat över tid. Det handlar i grund och botten om att bygga ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige.


Mikael Damberg, inrikesminister (S)
Isabella Lövin, miljö- och klimatminister (MP)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.