Höj polisernas löner med 5 000 kronor

Benjamin Dousa: Det duger inte att våra polislöner är lägst i Norden

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-07-30

När staten inte kan sörja för medborgarnas säkerhet – dess själva kärnuppgift – borde det infinna sig en krisinsikt hos regeringen. Så tycks dock inte vara fallet, skriver Benjamin Dousa (MUF).

DEBATT. Bombdåd, skottlossningar, mord… Det hör numera tyvärr till vardagen att läsa dessa rubriker. De senaste månaderna har vi sett en eskalering av ett redan besvärligt läge. I Göteborg har det gått så långt att det numera rapporteras om blodbrist i sjukvården som ett resultat av den senaste tidens knivdåd.

När staten inte kan sörja för medborgarnas säkerhet – dess själva kärnuppgift – borde det infinna sig en krisinsikt hos regeringen. Så tycks dock inte vara fallet.

Tvärtom har det gjorts nedskärningar på polisen med 232 miljoner kronor, pengar som redan var inräknade i budgeten, och den riktade lönesatsningen i M/KD-budgeten från i höstas har inte heller fått genomslag.

Mantrat om att Sverige aldrig har varit tryggare hör vi inte så ofta längre. Det kanske beror på att statistiken talar sitt tydliga språk. Både när man studerar lagförda brott och upplevd utsatthet för brott ser vi en oroande utveckling de senaste åren.

Bland annat uppgav 3,4 procent av kvinnorna att de utsatts för sexualbrott i 2014 års upplaga av den nationella trygghetsundersökningen. Den siffran hade 2017 stigit till 10,7 procent.

Skjutningar var ett fenomen som knappt existerade för tio år sedan. Förra året slogs rekord när antalet skjutningar översteg 300, nästan en per dag alltså.

Det är ett allvarligt tecken på den utbredda gängbrottsligheten som drabbar i synnerhet de boende i våra särskilt utsatta områden, men blir också en tumör på hela samhällskroppen.

Polistätheten i Sverige har sjunkit under flera år och tillhör nu bottenskiktet i EU, antalet invånare per polis är dubbelt så högt här som snittet. Det är fler poliser som lämnar yrket av andra skäl än pensionsavgång. Även om antalet platser till polishögskolan utökas blir det svårt att fylla dessa tomrum.

Polislönerna måste därför höjas. I takt med att lönerna har stigit för bland annat lärare har poliserna halkat efter. Sverige är det land i Norden där poliserna tjänar minst. I till exempel Danmark, vars löneläge annars kan jämföras med det svenska, har en polis i snitt 30 procent högre inkomst.

Lönenivån är en viktig faktor dels för att fler ska vilja utbilda sig till polis och dels för att få de befintliga poliserna att stanna kvar inom yrket i stället för att välja en mer lukrativ karriärbana. Ett fungerande polisväsende är grundfundamentet för rättsstaten och då duger det inte att deras löner skvalpar i bottenskiktet.

Samhället måste visa en större uppskattning för polisernas arbete vilket ett riktat lönelyft skulle vara ett tydligt tecken på. En ökning på 5 000 kronor i månaden per polis motsvarar ungefär en och en halv miljard per år.

Public service-skatten belastar exempelvis skattebetalarna med nio miljarder per år. I det sammanhanget står det klart att man kan anställa fler poliser samtidigt som man ger poliserna högre lön – det handlar om att prioritera rätt!

Benjamin Dousa, förbundsordförande (MUF)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här