Oseriösa aktörer tjänar miljoner på HVB-hemmen

Debattören: Kommuner måste få bättre förutsättningar att granska boenden

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2017-09-27

Andréa Ström: Bristen på konkurrens, kontroller och uppföljning har gjort att flera företag kunnat bryta mot kommunernas avtal helt utan konsekvenser, och samtidigt kunnat göra miljonvinster.

DEBATT. Under helgen har det rapporterats skakande uppgifter om systematiska övergrepp som ska ha förekommit på flera HVB-hem i Malmö. Enligt en anmälan har ungdomar våldtagits, utnyttjats sexuellt, misshandlats, hotats och tvingats delta i fester hemma hos anställda vårdare där alkohol och droger förekommit.

Den anmälan som gjordes till IVO bedömdes av Malmös socialförvaltning som så pass trovärdig, att kommunen omedelbart flyttade sju barn från de utpekade HVB-hemmen.

Detta är fruktansvärda uppgifter. Samtidigt är kontrollen av HVB-hem och familjehem runt om i landet så undermålig att det när som helst skulle kunna ske igen, var som helst i Sverige.

Mottagandet av de tusentals ensamkommande barn som kommit till Sverige de senaste åren har inte fungerat. Regelbundet har det framkommit uppgifter om barn som inte får mat i sina hem, bor under bristfälliga sanitära förhållanden och som flyttas runt gång på gång till nya boenden. Placeringarna kostar kommunerna flera tusen kronor per dygn och barn. Vi måste genast sätta stopp för oseriösa företag som driver familjehem och jourhem i Sverige.

Nyligen presenterades JO:s granskning av mottagandet av ensamkommande ungdomar i Stockholm. Rapporten visar att det förekommer allvarliga brister i både hantering och handläggning.

Särskilt allvarligt är att barn placeras i boenden som inte har utretts och att ett första besök från socialtjänsten sedan har dröjt över 100 dagar. Boenden upphandlas inte, och barn bor i jourhem längre än vad som är lämpligt.

Att det finns olika utövare inom socialtjänstens verksamheter är i grunden bra eftersom det bidrar till att höja kvaliteten.

Men bristen på konkurrens, kontroller och uppföljning har gjort att flera företag kunnat bryta mot kommunernas avtal helt utan konsekvenser, och samtidigt kunnat göra miljonvinster.

För att kunna erbjuda kommunens invånare valfrihet och en mångfald av utförare måste både kommunpolitiker och tjänstemän arbeta systematiskt med de kommunala upphandlingarna.

Flyktingkrisen prövade hela landets förmåga till mottagande och gjorde det svårt att följa lagstiftning för att få fram jourhem i tid. Detta gjorde att oseriösa aktörer kunde ta sig in på marknaden.

Initiala brister i mottagandet som följd av den extrema situationen 2015 är svåra att undvika, men det är oacceptabelt att påtagliga brister kvarstår flera år senare. Kommunerna får inte de förutsättningar eller det ekonomiska stöd som behövs av regeringen för att klara boendeinsatser och kostnader. Exempelvis ska Stockholm nu tilldelas 10,1 miljoner kronor i tillfälligt kommunbidrag för att ensamkommande som fyller 18 ska kunna bo kvar i staden tills de får besked från Migrationsverket. Det är i klarspråk kaffepengar som inte räcker någonstans. I stället blir det frivilliga familjer som vill inhysa ungdomarna mot symbolisk ersättning som får ta ansvaret.

Många familjer gör en fantastisk insats, men frågan är vem som granskar de som ställer upp men som inte vill ungdomarna deras bästa?

För att utesluta oseriösa aktörer krävs ett samarbete över kommungränserna med en gemensam kartläggning för att företag med undermåliga boenden inte ska kunna anlitas gång på gång.

Mottagandet av ensamkommande ungdomar är en svår uppgift, men grundläggande trygghet måste alltid kunna garanteras. Missförhållanden får inte förekomma. Det har staten och kommunerna ett gemensamt ansvar att se till.


Andréa Ström (M), vice ordförande Socialnämnden Stockholm


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.