Brottslingar ska inte få skylla på ”heder”
Debattörerna: Sluta använda begreppet i samband med våld och förtryck – för offrens skull
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-01-21
DEBATT. Att använda lämpliga begrepp för sociala fenomen har en central betydelse för att undvika oavsiktliga eller oförutsedda konsekvenser för grupper som berörs av begreppen i fråga.
Men det är inte alltid lätt att hitta relevanta begrepp som passar bra till sociala fenomen. ”Hedersrelaterat våld och förtryck” och ”hedersmord” är sådana begrepp som alltid öppnat för olika tolkningar av händelser och deras konsekvenser för individer, grupper och samhällen.
Som vi vet används dessa begrepp ofta i de sammanhang där individers makt över sina egna liv hotas av andra, oftast av egen familj, släktingar eller närstående. Även om pojkar och män drabbas i vissa sammanhang är det flickor och kvinnor som är mest utsatta för olika former av hot och våld. Det kan handla om människor i olika åldrar och i olika sammanhang. Från klädsel, umgänge och kärleksrelationer i ung ålder till äktenskap, skilsmässa och senare livsfaser finns det en hel del problem som bäddar för förtryck, våld och mord.
Begreppet ”heder” används av förövarna och förtryckarna själva med uppenbara förfalskningar och förvrängningar av sociala normer och värderingar. Begreppet ”heder” kan även bädda för olika stereotyper och stämpling av vissa folkgrupper utifrån generaliserande ”kulturella” betingelser.
Därför måste vi vara försiktigare, mer problematiserande och mer omsorgsfulla när vi använder dessa begrepp.
Forskning visar också att exempelvis äktenskap utan egen vilja med sina olika former förekommer i olika nationaliteter, religioner, länder och kontinenter med helt olika variationer.
Starka motrörelser till äktenskap utan egen vilja finns i alla dessa kategorier – men dessa diskussioner försvinner ofta i den massmediala debatten. I stället hänfaller man åt att generalisera och kopplar "heder" som en ”kulturell” norm eller värdering till en viss nationalitet eller religion.
På grund av dessa anledningar har vi ett förslag till minnet av Bafreen och Ibrahim Fatah (1986), Maryam Dabas (1994), Sara Abed Ali (1996), Pela Atroshi (1999), Fadime Sahindal (2002), Abbas Rezai (2005), Jian Subhi Aref (2010), Maria Barin Aydin (2012) och alla andra människor vilka blivit offer för brottshandlingar som begåtts under namnet ”heder”:
Nu är det dags att ge begreppet ”heder” en hederlig definition och att sluta använda begreppet tillsammans med våld, förtryck och mord. Vi behöver utgå ifrån de utsattas perspektiv i stället för förövarnas och förtryckarnas.
Om vi utgår från de utsatta personernas fria vilja och deras perspektiv, kan vi se flera fördelar med att sluta koppla begreppet ”heder” till ”mord”, ”våld” och ”förtryck”.
För det första ser vi till att begreppet ”heder”, som egentligen har haft positivt innehåll i mänsklighetens historia, befrias från kopplingar till brottshandlingar oavsett förövarens och förtryckarens förvrängningar.
För det andra tar vi avstånd från förövares och förtryckares förvrängda normer och värderingar.
För det tredje förhindrar vi att förövare och förtryckare kommer med ”kulturella” förklaringar för sina brott.
För det fjärde motverkar vi ”kulturalisering” av brottshandlingar och därmed stämpling av vissa folkgrupper.
Esme Güler
Osman Aytar
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.