Nato har gjort Norge tryggare – i 73 år

Replik från norska debattörer om landets försvarsförmåga

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-05-16

Det är en utbredd myt inom den yttre vänstern att det norska försvaret omorganiserats efter det kalla kriget till följd av påtryckningar från Nato och USA. Det är inte sant. Replik från Magnus Håkenstad och Andreas C. Halse.

REPLIK. Kära svenskar, välkomna till Nato. Vi lever i en tid där demokrati och frihet inte kan tas för givet. Norges erfarenhet är att osäkra tider bäst möts tillsammans.

Den norska riksdagsrepresentanten Ingrid Fiskaa från Socialistisk Vänsterparti skriver att Nato-medlemskapet har gjort Norge otryggare. Detta strider mot uppfattningen hos 9 av 10 norrmän, och bygger på missuppfattningar som inte kan lämnas obesvarade.

Det är en utbredd myt inom den yttre vänstern att det norska försvaret omorganiserats efter det kalla kriget till följd av påtryckningar från Nato och USA. Det är inte sant.

Det stora norska försvaret under kalla kriget, som var väldigt likt det svenska, var inte ekonomiskt möjligt att driva vidare.

Internationella operationer i Natos och FN:s regi blev viktigare, men huvuddelen förblev inriktad på försvaret av Norge – med ubåtar, fregatter, en mekaniserad armé och ett hemvärn på 40 000 soldater.

I Fiskaas världsbild handlar Norges köp av stridsflygplanet F-35 om att kunna föra ett anfallskrig med USA i andra delar av världen. Men dessa plan är skräddarsydda för att försvara norskt territorium, med stora havsområden och luftrum.

Liknande bedömningar har nyligen gjorts av Finland, som har beslutat att köpa 64 flygplan av samma typ, F-35.

Norsk försvarsförmåga står inte i opposition till Natomedlemskapet.

Norge kommer aldrig att kunna försvara sig ensamt mot rysk aggression. Det är därför vi är beroende av gemenskapen och säkerhetsgarantierna i Natoalliansen. Ändå måste den norska försvarsmakten kunna hantera ett hot tillräckligt länge för att fungera avskräckande, och för att allierade styrkor ska kunna komma till vår undsättning.

Det innebär att vi inom ramen för Natosamarbetet måste fortsätta att öka investeringarna i vår egen försvarsförmåga, vilket också minskar behovet av allierad närvaro.

Ryssland har både förmågan och viljan att föra krig mot sina grannar. Natos egen försvarsförmåga och säkerhetsgaranti är en förutsättning för Norges självständighet och ger möjlighet att föra en säkerhets-, försvars- och utrikespolitik oberoende av Moskva.

Om Sverige ska gå med i Nato får Sverige bestämma själv. Vi hoppas att det inte görs utifrån missuppfattningar från den lilla gruppen norska Natomotståndare.

Den nya säkerhetsrapporten från den svenska regeringen är ett bättre underlag. Den drar bland annat slutsatsen att medlemskap minskar risken för konflikter. I rapporten framhålls att med svenskt och finskt stöd kommer hela Norden att omfattas av ömsesidiga säkerhetsgarantier.

Det är hela poängen med alliansen: Vi står upp för varandra. Mer än 70 år av medlemskap har visat oss att gemenskapen fungerar. När krisen knackar på dörren är det bäst att stå tillsammans.


Magnus Håkenstad, forskare vid Institutionen för försvarsstudier vid Norges Försvarshögskola och författare till boken ”Balansegang: Forsvarets omstilling etter den kalde krigen”.
Andreas C. Halse, chef för sentrum/venstre-tankesmedjan Agenda


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.