Rasismen frodas i coronapandemin

Expo: Utsatta minoriteter pekas ut som syndabockar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-06-23

I spåren av coronapandemin väntar en ekonomiskt och politiskt osäker tid. Nu behöver vi förstå mer om hur rasistiska grupper försökt utnyttja pandemin, skriver Daniel Poohl och Morgan Finnsiö, Expo.

DEBATT. Coronakrisen är också en kris för demokratin. Under våren har rasism, konspirationsteorier och desinformation ökat dramatiskt runt om i världen. I spåren av coronapandemin väntar en ekonomiskt och politiskt osäker tid. Nu behöver vi förstå mer om hur rasistiska grupper försökt utnyttja pandemin, och hur krisen aktiverat rasistiska fördomar, desinformation och konspirationsteorier.

Och regeringen måste skyndsamt agera för att rusta vårt samhälle mot attacker mot minoriteter. Annars riskerar det demokratiska samhället att försvagas och situationen för landets minoriteter att ytterligare förvärras.

Det är nu drygt tre månader sedan världshälsoorganisation WHO utropade spridningen av covid-19-viruset till en pandemi. Stiftelsen Expo har under våren följt hur krisen runt om i världen aktiverat rasism, desinformation och konspirationsteorier och högerextrema grupper internationellt och i Sverige försökt elda på hatet.

Å ena sidan har extremhögern som helhet haft svårt att göra sig relevant och vinna förtroende. Europas radikalnationalistiska partier, Sverigedemokraterna inräknat, har varit krisens stora förlorare. Undantagen är regeringspartierna Lag och Ordning i Polen och Fidesz i Ungern, som i stället utnyttjat krisen för att driva på sin politik mot minoriteter och kvinnors rättigheter.

Extremhögern är splittrad i hur man ska positionera sig under krisen. Internationellt gör miljön nu ett försök att flytta fram sina positioner. I flera länder har protestvågor mot myndigheternas hantering eldats på, infiltrerats och utnyttjas av högerextrema aktörer. I Sverige har dock miljön inte lyckats formulera en enhetlig linje.

Å andra sådan så har extremhögern både internationellt och i Sverige fortsatt sprida hets och hat mot redan utsatta minoriteter. Det mest påfallande exemplet i Sverige är den våg av hat som riktades mot svensksomalier efter att det framkommit att många av dem som avlidit av covid 19-viruset i Stockholm hade somalisk bakgrund.

Vi har även sett en tilltagande internationell spridning av desinformation, konspirationsteorier och antisemitism. Exakt hur stort genomslag det fått i Sverige är svårt att säga. Men vi kan exempelvis konstatera att konspirationsteorier om att covid 19-viruset orsakas och sprids av 5G-nätet delas även i Sverige”. Den konspirationistiska miljö som sprider teorierna flyter sedan länge samman med den antisemitiska rasideologiska miljön.

Ur ett internationellt perspektiv är det tydligt att utsatta minoriteter i land efter land pekas ut som syndabockar under krisen. En alarmerande trend är den våg av våldsamma överfall, kränkande tillmälen, diskriminering och hets från privatpersoner mot människor med östasiatiskt utseende. Sådana incidenter har dokumenterats i samtliga världsdelar sedan januari 2020 och även i Sverige. Och de har underblåsts av medier och politiker. 


I maj 2020 varnade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres för att pandemin släppt lös en ”tsunami av hat och xenofobi, syndabocksletande och skrämselpropaganda”. Det är en varning som behöver tas på mycket större allvar av den svenska regeringen.

För den här krisen har bara börjat. Efter att den akuta hanteringen av virusets spridning har lagt sig är risken stor för ökad misstro och otrygghet, särskilt med tanke på krisens sociala och ekonomiska effekter. Nu behöver regeringen skyndsamt rusta det svenska samhället ytterligare för att stå emot attacker mot minoriteter och demokratin som kommer att fortsätta, och i värsta fall tillta.


Daniel Poohl, vd stiftelsen Expo
Morgan Finnsiö, researcher stiftelsen Expo


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.