Debatt

Bryt nyrekryteringen till kriminella gängen

Morgan Johansson och Per Bolund: Skärp straffen för de som lurar in unga i brottslighet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Åtgärder måste riktas mot förgrundsfigurerna i de kriminella nätverken; mot dem som mest aktivt bidrar till att dra in yngre individer i brottsligheten, skriver Morgan Johansson, justitie- och migrationsminister (S) Per Bolund, finansmarknads- och bostadsminister (MP)

Foto: TT, Kristian Pohl
DEBATT

DEBATT. I Sverige ska du kunna känna dig trygg på gator och torg, oavsett var du bor. Därför är bekämpningen av våldsbrott och andra brott i kriminella nätverk en högt prioriterad fråga för regeringen.

Skjutningar, sprängningar och öppen narkotikahandel ska inte vara ett inslag i vårt samhälle. Vi kommer aldrig att acceptera att detta blir en del av normalbilden. Bakom varje ung person som säljer droger eller skjuter så finns det en äldre kriminell som sätter drogerna och vapnet i handen på dem.

Sedan regeringen tillträdde 2014 har vi vidtagit en lång rad åtgärder mot brottslighet. Vi genomför just nu en historisk förstärkning av Polismyndigheten, som ska växa med 10 000 medarbetare till 2024. Vi har skärpt mer än 50 straff, infört mer än 20 nya brottsrubriceringar och utvidgat det straffbara området för mer än 50 brott.

Hela rättsväsendet har fått resursförstärkningar. Regeringen har också gjort flera satsningar på det brottsförebyggande området, och lagt fram det första brottsförebyggande programmet på 20 år.

Satsningarna och reformerna har börjat ge resultat.

Beläggningen i Kriminalvårdens häkten och anstalter har ökat stadigt de senaste åren. Detsamma gäller den så kallade straffmassan – det totala antalet fängelseår som döms ut av domstolarna varje år – liksom tillströmningen av brottmål till domstolarna. Under de senaste åren har också antalet anmälda inbrott i småhus och lägenheter minskat väsentligt. Antalet som häktas för någon form av vapenbrott har ökat dramatiskt.

Till detta kommer mer långsiktiga utvecklingstrender, som att risken att dödas i ett våldsbrott i Sverige är lägre i dag än den var i början av 1990-talet.

Men ännu återstår mycket arbete för att stärka tryggheten och slå tillbaka de kriminella nätverken. Därför går regeringen metodiskt vidare i genomförandet av det 34-punktsprogram mot brottsligheten som vi lade fast i höstas. Programmet innehållet åtgärder på såväl kort som lång sikt – såväl straffskärpningar som nya verktyg för myndigheterna och bättre förebyggande insatser.

Just de förebyggande insatserna glöms ofta bort av dem som ständigt ropar efter hårdare tag. Men i det långa loppet kan kampen mot de kriminella nätverken bara vinnas om rekryteringen till nätverken bryts. För varje person som blir skjuten, gripen eller dömd så står det tio, femton nya som kliver fram. Barn och unga ska vara i skolan, inte i gängen.

Denna återväxt måste stoppas, och det kräver insatser på flera fronter. Helt centralt är att erbjuda hopp och alternativa livsvägar åt dem som finns i riskzonen för att hamna i kriminalitet. Ytterst handlar detta om sociala investeringar – om att skapa ett starkt och mer jämlikt samhälle där alla kan känna framtidstro, oavsett bakgrund och bostadsort.

För att betona alla offentliga aktörers ansvar att förebygga brott utreds just nu hur kommunerna kan få ett lagstadgat ansvar att arbeta brottsförebyggande, vilket de inte har i dag.

Men åtgärder måste också riktas mot förgrundsfigurerna i de kriminella nätverken; mot dem som mest aktivt bidrar till att dra in yngre individer i brottsligheten.

Därför ger regeringen i dag en särskild utredare i uppdrag att bland annat skärpa samhällets reaktion mot dem som involverar unga i kriminalitet. Utredaren ska undersöka problembilden, men också titta på vilka lagstiftningsåtgärder våra nordiska grannländer vidtagit på området.

Utredaren ska lämna förslag som skärper straffen för den som involverar unga i kriminalitet. Särskild utredare blir Anders Perklev, president i Svea Hovrätt. Han ska lämna sitt betänkande om tolv månader.

Kampen mot de kriminella nätverken kommer inte att vinnas över en natt. I stället måste samhället steg för steg flytta fram sina positioner, och successivt minska brottslingarnas handlingsutrymme. Regeringens 34-punktsprogram representerar just detta systematiska arbete. Nu tar vi ytterligare ett viktigt steg för att bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen.


Morgan Johansson, justitie- och migrationsminister (S)
Per Bolund, finansmarknads- och bostadsminister (MP)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

LÄS VIDARE

DEBATT Nu tar vi nya krafttag mot kriminella gängen

ÄMNEN I ARTIKELN

Kampen mot gängvåldet

Morgan Johansson

Per Bolund

Regeringen

Kriminella nätverk

Våldsbrott

Vapenbrott