Gör undervisningen meningsfull igen
Debattören: Ta bort kunskapskraven
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-08-17
DEBATT. Finns det längre några elever som längtar till skolan för att lära sig saker? Inte så många, kanske.
De flesta eleverna går nog till skolan för att träffa kompisar och möjligen för att försöka höja sina betyg, men förmodligen går alltför få elever till skolan för att de tycker att undervisningen är intressant och meningsfull.
Fenomenet har sannolikt funnits så länge vi har haft obligatorisk skolgång, men det råder knappast någon tvekan om att elevernas intresse för skolans undervisning i dag är mindre än tidigare.
Elevernas motivation infinner sig inte per automatik och i blindo. Förr tillhandahöll skolan läroböcker som eleverna kunde botanisera i och på så sätt skaffa sig en uppfattning om undervisningens innehåll. I dag får eleverna praktiskt taget aldrig egna läroböcker och har alltså vid läsårsstarten knappast någon kännedom om vad undervisningen under det påbörjade läsåret kommer att innehålla eller vad den leder till.
Eleverna vet till exempel inte vilka perioder som ska behandlas i ämnet historia, vilken typ av matematikuppgifter som väntar eller hur avancerade texterna i främmande språk blir under vårterminen. Eleverna saknar helt enkelt mål och mening med undervisningen.
Tidigare var det inte sällan läromedlen som styrde undervisningen. I dag har statens styrdokument för skolan helt och fullt övertagit den rollen. Styrningen sker i huvudsak via läroplanens angivande av varje ämnes centrala innehåll, specificerade och detaljerade kunskapskrav och betygskriterier.
En undervisning som ensidigt lägger fokus på läroplanens kunskapskrav med tillhörande bedömningar riskerar att bli snuttifierad, fragmentarisk och föga inspirerande. Ofta går helheter och sammanhang förlorade och därmed även många elevers intresse och motivation.
Dagens läromedel har en annan karaktär än vad de tidigare läroböckerna hade. De nuvarande läromedlen är ”heltäckande”, vilket innebär att de har ambitionen att fungera som kompletta undervisningspaket, där såväl stoff som pedagogik ingår. Strukturen är given och undervisningen förutsätts följa läromedlets snitslade bana, från start till mål.
Läromedlet vill alltså vara mer eller mindre självgående och till stor del ta över lärarens roll som ledare av undervisningen. Detta gäller såväl analoga som digitala läromedel; de bygger på samma grundkoncept.
Läroplanen gäller förstås för alla lärare och elever, ingen kommer undan. Kunskapskraven och betygskriterierna styr alltså lärarens planering och genomförande av undervisningen.
Att samtidigt och parallellt arbeta med ett läromedel som har egna ambitioner om att styra undervisningen låter sig helt enkelt inte göra. Dubbla kommandon fungerar inte. Förlagens läromedel används därför mycket sällan i sin helhet, vilket leder till att skolorna vanligen väljer att begränsa läromedelsinköpen till att omfatta klassuppsättningar som förvaras i förråd och tas fram vid behov.
Lärarna efterfrågar inte heltäckande läromedel. I stället vill de ha välskrivna, kvalitetssäkrade och inspirerande läromedel, som täcker respektive ämnes centrala innehåll, gärna med fokus på de delar som ryms i berörda kunskapskrav, dock utan att diktera undervisningens struktur och pedagogik.
Förlagen förmår inte att efterkomma dessa lärarnas önskemål vad gäller läromedlens utformning, vilket resulterar i att förlagens försäljning av läromedel minskar år efter år. Av någon besynnerlig anledning fungerar inte de så kallade marknadskrafterna i läromedelsbranschen. Till förfång för undervisningens kvalitet och resultat.
Barnen ska längta till skolan; inte bara för att träffa kamrater utan framför allt för att inhämta kunskaper och lärdom.
De senaste decenniernas skolpolitik har misslyckats totalt. Nya skolreformer måste nu till för att eleverna åter ska kunna uppleva undervisningen som intressant och meningsfull. Inled med att helt sonika ta bort kunskapskraven.
Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.