Hatet mot Jackelén visar att vi är illa ute

Debattören: Jag kan inte vara tyst – för mycket står på spel

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2021-04-07 | Publicerad 2021-04-06

På ärkebiskopens twitterkonto skrivs kommentarer som är så vidrigt kränkande att få av oss hade orkat stå raka ens en kortare tid. Det är hög tid att den tysta mitten gör sig hörd, både i Svenska kyrkan och i samhällsdebatten, skriver Fredrik Modéus.

DEBATT. Under måndagseftermiddagen meddelade Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén att hon tar en twitterpaus. Skälet är att hennes tweets omskrivs, förvanskas och används både för att sprida hat och hot och för rent lögnaktiga budskap om Svenska kyrkan, kristen tro och ärkebiskopen själv.

Som biskop i Svenska kyrkan är det omöjligt att vara tyst och bara se på vad som händer.

Vi känner igen mönstret från andra delar av samhället. Runt om i landet tvingas politiker, forskare, journalister och andra samhällsföreträdare till reträtt för att de uttrycker sina åsikter. Personlig kritik, nedsättande kommentarer och ibland rena hot gör att de till slut inte är beredda att betala priset.

Visst måste en samhällsföreträdare vara beredd till hård diskussion och vasst meningsutbyte. Välriktade debattinlägg bjuder upp till dans när det gäller viktiga samhällsfrågor. Samtidigt ska allt vara omgärdat av djup respekt både för sanningen och för meningsmotståndaren. Det är en del av demokratin.

Det är en fråga om värdighet. Det är något vi måste kämpa för.   

Nu ser vi något helt annat. På ärkebiskopens twitterkonto skrivs kommentarer som är så vidrigt kränkande att få av oss hade orkat stå raka i en sådan storm ens en kortare tid: As, kärring, smuts, terroristkramare, landsförrädare, hatspridare och hot mot mänskligheten är bara några av de etiketter som sätts på ärkebiskopen. Och det är några av de snällare.

Ärkebiskopen sägs inte heller försvara kristendomen, utan tvärtom. Att Antje Jackelén skulle vara ett hot mot den kristna tron i vårt land är så uppåt väggarna att vi måste vara många som protesterar.

Som en i biskopskollegiet möter jag ärkebiskopen flera gånger i månaden. Jag har lyssnat till henne vid fler tillfällen än de flesta som läser dessa rader. Vid varje tillfälle är orden djupt förankrade i kristen tro. Förkunnelsen är tydlig, rakryggad och evangeliskt kristen. Ärkebiskopen är påläst, modig och besitter stor integritet.

Förutom att ge ord åt den respekt för Antje Jackelén som många i vårt land upplever vill jag också värna demokratin och det fria debattklimatet. Detta är hotat i vårt land. Det är inget annat än livsfarligt.

Hur har vi hamnat här? Hur är det möjligt att samhällsföreträdare över hela linjen tvingas till reträtt, helt eller för en tid, av de som hatar, far med osanning och som låter sociala medier flöda över av svordomar, könsord och nedsättande kommentarer?

Jag efterlyser ett vuxet samtalsklimat också på sociala medier. Ett klimat där debattvågorna går höga och åsikter bryts mot varandra, men med en djupt rotad respekt för att andra människor tänker, tycker och tror på andra sätt än jag själv.

De som hatar får aldrig vinna. Öppen, rak, ärlig och respektfull dialog är de fundament vi måste bygga det offentliga samtalet på. Det är allas vårt ansvar.

Det är hög tid att den tysta mitten gör sig hörd, både i Svenska kyrkan och i samhällsdebatten. Det finns för många som tiger och som med ökad frustration ser en offentlig debatt som för länge sedan har gått över styr. Jag kan inte vara tyst. Det är helt enkelt för mycket som står på spel.


Fredrik Modéus, biskop i Växjö stift


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.