SD har större makt än någonsin – även över S

Carl Tham: Socialdemokraterna har tappat sin anständighet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-09-30

SD:s inflytande sträcker sig också in över socialdemokratin. Som nu när regeringen vägrar ta emot ens några hundra av de nödlidande och utsatta flyktingbarnen från Grekland, skriver Carl Tham.

DEBATT. S -ledningen har försvarat Januariavtalet alltsedan dess tillblivelse att man därmed räddade samhället från Sverigedemokraternas högerradikala politik.

För socialdemokratin innebar avtalet att man nästan till 100 procent accepterade Centerns och Liberalernas i grunden nyliberala politik.

Det är den politiken man fram till nu genomfört och det är med socialdemokratisk välsignelse som aktieägarnas grepp över åldringsvård, sjukvård och skola består orubbat, skatten för de välavlönade sänkts, arbetsförmedlingen privatiserats och mer i samma stil.

Men SD har inget inflytande, eller hur?

Sanningen är tvärtom att SD har större politisk makt än någonsin. Precis som man kunde förutse har regeringskonstellationen stimulerat tillkomsten av det konservativa block SD ville skapa och som utannonserades i valperiodens början.

M och KD har flyttat sig allt närmare SD och det är därför som Jimmy Åkeson utan att bli utskrattad kan göra anspråk på ministerposter eller till och med statsministerposten i en ny högerregering.

Men SD:s inflytande sträcker sig också in över socialdemokratin. För att hålla kvar väljare som dras till SD låter man dess invandrarhat här och där smeta ned den egna politiken.

Så som nu när regeringen vägrar ta emot ens några hundra av de nödlidande och utsatta flyktingbarnen från Grekland. Justitieministern hävdar att grundlagen förhindrat regeringen att agera. Kan det verkligen vara så?

Regeringen kan ge vilka uppdrag den vill till en myndighet så länge som det inte gäller myndighetsutövning mot en enskild respektive tillämpning av lag.

Skulle ett uppdrag till migrationsverket att ta emot ett visst antal flyktingbarn från det drabbade området strida mot dessa två begränsningar? Det är inte troligt. Så länge som regeringen inte närmare redovisar vari dessa hinder verkligen består måste man utgå ifrån att det är en undanflykt.

Nejet till barnen är ett politiskt beslut, inte juridiskt. Det är som alltmer av den socialdemokratiska regeringens agerande i denna och liknande frågor dikterat av taktiska överväganden och med blicken stadigt fästad på opinionssiffror. Omsorg om människovärde och humanitet är mindre viktigt.

Sveriges bundsförvanter i denna fråga är Orban och hans kamrater i Östeuropa som föraktar demokratin och hatar asylflyktingar. På anständighetens och humanitetens sida står Tyskland och en rad andra EU länder.

Jag  har liksom många andra socialdemokrater under de senaste åren varit kritisk mot en hel del av regeringens politik och från början ansett att det var ett stort misstag att ingå Januariavtalet.

Men jag har ändå trott att partiets ledning och statsråden alla var anständiga personer som, när det verkligen gällde, skulle visa det i praktisk handling. Uppenbart hade jag fel.


Carl Tham, före detta statsråd (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.