Du slänger var femte matkasse i soporna

Debattören: Sverige måste ta på sig ledartröjan i kampen mot matsvinnet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2017-12-25

I Sverige kastas varje år stora mängder mat. I stället borde livsmedelskedjorna skänka bort den mat som inte kan säljas, skriver debattören.

DEBATT. En tredjedel av all mat som produceras i världen kastas. Det innebär ett enormt resursslöseri. Enligt Naturvårdsverket går varje år cirka 500 000 ton mat till spillo i Sverige. Studier visar att så mycket som var femte matkasse som bärs hem hamnar i soporna och aldrig konsumeras.
Det innebär en enorm påfrestning på klimatet – och givetvis även hushållens plånböcker – helt i onödan. Varje råvara produceras, transporteras, förädlas, lagras och tillagas. Om maten slängs i soporna istället för att konsumeras har all miljöpåverkan skett helt i onödan.

För två år sedan presenterade FN sjutton mål för hållbar utveckling. Ett av målen innebär att säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster, vilket bland annat innefattar att matsvinnet per capita ska halveras över hela världen senast år 2030.
Målet ställer höga krav på både livsmedelsindustrin och konsumenter – och förutsätter nationell styrning och samordning. Norge och Storbritannien är två av de länder som redan kommit relativt långt i kampen mot matsvinn.

Den svenska livsmedelsstrategin ska bland annat främja insatser för minskat matsvinn i hela livsmedelskedjan. Strategin förutsätter ett samarbete mellan alla aktörer, från producent till konsument, och är ett viktigt led i att systematiskt ta i tu med matsvinnsproblemet på nationell nivå.
Livsmedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att arbeta för minskat matsvinn tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Bland annat ska en handlingsplan tas fram som visar hur Sverige ska arbeta för att minska matsvinnet för att bidra till det globala FN-målet om en halvering av matsvinnet.

Enskilda aktörer har under längre tid medverkat till att minska matsvinnet inom dagligvaruhandeln. Att förebygga matsvinn är också en viktig del i Axfoods miljö- och hållbarhetsarbete. Förbättrade rutiner för inköp, optimerade logistiksystem och nya klimatsmarta frysförpackningar som bevarar och skyddar maten är några av de förebyggande åtgärder som görs inom dagligvaruhandeln.
Den mat som av någon anledning inte kan säljas skänks i allt större utsträckning till sociala organisationer, till exempel Matmissionen i Stockholm som Axfood är en av initiativtagarna till.

Enskilda aktörers insatser är nödvändiga, men inte tillräckliga för att minska det totala matsvinnet. För att lägga grunden till en framgångsrik kamp mot matsvinnet krävs ett ambitiöst och systematiskt handlingsprogram med konkreta åtaganden som involverar hela livsmedelskedjan.

Vi har identifierat fyra prioriterade områden:

  • Matsvinnsdefinition: Vad räknas egentligen som matsvinn och vilket svinn ska ingå i halveringsmålet? Omfattas potatisen som lämnas kvar i marken vid skörden, skalet från räkor på middagstallriken och mat som skänks bort? Och ska mat som aldrig når middagsbordet utan istället blir biobränsle inkluderas? Utan en samlande definition av vad som är matsvinn blir det omöjligt att driva frågan framåt. Vi behöver därför en tydlig definition som innefattar hela livsmedelskedjan från odling, produktion och handel till konsumtion.
  • Matsvinnsmål: Det behövs någon som tar på sig ledartröjan mot mindre matsvinn i världen. Vi ser gärna att Sverige tar den rollen genom att tidigarelägga målet om halverat matsvinn. För att lyckas är det hög tid att det nationella arbetet kommer igång på allvar. Eftersom svinnet är ojämnt fördelat mellan livsmedelkedjans olika delar behövs även beslut om hur målet ska delas upp. Den allra största delen matsvinn sker i hushållen och det är därför rimligt att det är där de största insatserna sätts in. Annars riskerar vi att fokus läggs på åtgärder som inte förändrar den stora bilden. Frågan är därför om alla sektorer ska halvera sitt matsvinn eller om det ska fördelas på annat sätt?
  • Mätmetoder: Hur ska matsvinnet mätas och hur går man praktiskt till väga för att mäta hushållens och jordbrukets matsvinn på ett trovärdigt sätt? Vi efterlyser en standardiserad och enhetlig mätmetod som är både tydlig och transparent. För att kunna följa upp matsvinnet krävs ett gemensamt basår att utgå från.
  • Konsumentinformation: Undersökningar visar att det mesta av matsvinnet sker i hushållen. Medvetenheten om hur slängd mat påverkar klimatet och våra gemensamma resurser måste därför öka. Information om hur öppnade förpackningar ska förvaras, hur man avgör om maten fortfarande kan ätas även efter att ”bäst före”-datum passerats, vad klimateffekten är för kastad mat och hur mindre svinn gynnar den egna plånboken är bara några exempel på ämnen som kan hjälpa konsumenten att minska sitt matsvinn. Värt att notera är att det idag tyvärr helt saknas information om matsvinn på Konsumentverkets hemsida.

Det är hög tid att flytta fram positionerna om vi ska kunna leva upp till FN:s ambitiösa mål om en halvering av matsvinnet till år 2030. Matsvinnet är ett gemensamt samhällsproblem och vi måste alla hjälpas åt för att lösa det.

Många bra aktiviteter genomförs redan i olika delar av livsmedelskedjan – men det räcker inte. Matsvinnet och dess negativa klimatpåverkan är alldeles för omfattande och frågan behöver få högre prioritet. Strategisk och systematisk styrning är nödvändigt. Annars blir det svårt att nå halveringsmålet.


Åsa Domeij, hållbarhetschef, Axfood


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen i artikeln