Skärpta jordbruksregler kräver säkrad ekonomi

LRF: Löfvens nya budget måste ta upp hur svenskt lantbruk ska finansieras

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2021-07-14

En tsunami av miljökrav kan göra att svenskt lantbruk hamnar på efterkälken, menar Palle Borgström, LRF.

DEBATT. Politikerna inom det rödgröna blocket är fullt upptagna med att komma överens om en gemensam budget. Stötesten är frågan om flexibelt strandskydd och stärkt äganderätt för privata skogsägare. Det är två viktiga landsbygdsfrågor.

Men vi ser en stor risk att de verkligt avgörande framtidsfrågorna för att Sverige ska kunna utvecklas på sikt nu nedprioriteras fram till ordinarie val.

En extremt avgörande fråga för alla konsumenter är hur Sverige i framtiden ska klara av att producera tillräckligt mycket mat för att fylla hyllorna i mataffärerna.

Och det brådskar för inom EU tas nu en rad beslut som påverkar vår framtida livsmedelsförsörjning. De skärpta kraven från EU riskerar att ytterligare minska svenska bönders konkurrensmöjligheter om Stefan Löfven inte tar med frågan om hur svenskt lantbruk ska finansieras i pågående budgetdiskussion.

EU:s vice ordförande Frans Timmermans driver en stark klimatprofil inom EU med en tydligt grön agenda. Det är bra, vi bönder är ju de första som ser och drabbas av klimatförändringar. EU:s gröna giv ställer mycket tuffa krav på lantbruket.

Bedömare av den nu beslutade CAP, EU:s fleråriga jordbrukspolitik, beskriver det som en kommande tsunami av nya miljökrav på lantbruket. Regler som kommer att kosta stora pengar och som lantbruket inte har ekonomiska förutsättningar att helt självt bära.

På minussidan ser vi nämligen att svenskt lantbruk har mycket små vinstmarginaler. Vår goda djuromsorg och miljöhänsyn kostar pengar.

I veckan kom även skrämmande siffror från SCB om ökningen av viltskador. Jämfört med 2014, då den senaste undersökningen gjordes, har viltskadorna fördubblats.

Totalt förstörde viltets 165 000 ton spannmål under 2020 jämfört med 88 000 ton 2014. Många har tvingats slutat odla grödor som exempelvis vildsvin, rådjur och hjortar tycker om. Mer än en tredjedel av lantbrukarna anger att viltet påverkar deras val av gröda.

På plussidan ser vi att Sveriges bönder redan ligger i framkant i omställningen till ett hållbart jord- och skogsbruk. Och vi hjälper gärna till att fortsätta att driva på samhället i en miljövänligare inriktning.

Om den nya regeringen – genom den viktiga svenska medfinansieringen till EU:s jordbrukspolitik – inte struntar i oss utan ger lantbruket rimliga ekonomiska förutsättningar så kan vi vara med och bygga framtidens Sverige, miljömässigt, ekonomiskt och socialt.

Vi har flera konstruktiva förslag för att förbättra villkoren för jord- och skogsbruksföretagen. Framför allt behövs bra och långsiktiga spelregler för att kunna utveckla och investera i Sverige.

För långsiktig hållbarhet handlar inte bara om miljö. Den sociala hållbarheten, att bönder ska våga tro på framtiden, kräver att den ekonomiska hållbarheten möjliggörs. Både politiker och konsumenter måste stå på vår sida. Ett ännu grönare lantbruk kräver att regeringen långsiktigt säkrar våra ekonomiska förutsättningar.

För vi vet att kraven på det svenska lantbruket kommer att öka och att konsumenterna i allt högre utsträckning efterfrågar närproducerade och hållbart framtagna svenska livsmedel.

För att möta de kraven så måste svenskt lantbruk få en rimlig ekonomi. Det avgörandet ligger nu i händerna på regeringsförhandlarna.

Palle Borgström, förbundsordförande LRF


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.