Skrota förslaget om sänkt bensinskatt, M
Timbro: Det har redan blivit billigare att köra bil
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-10-22
DEBATT. Moderaterna vill bli Sveriges riktiga miljöparti. På många punkter är de på god väg. Satsningar för mer ren el, kortare tillståndsprocesser och gruvans roll i omställningen är alla nödvändiga.
Tyvärr smutsas partiets klimatpolitik ned av förslaget om sänkt bensinskatt.
En krona billigare per liter vid pumpen. Så lyder löftet från Moderaterna när du tankar din bil med bensin och diesel.
Det är en skattesänkning på strax över sju miljarder kronor, en av de enskilt största reformerna i Moderaternas budgetmotion.
När moderater talar om klimatet väger effektivitet tungt. Ett pris på koldioxid, genom en skatt eller utsläppshandel, är den mest effektiva klimatåtgärden.
Genom att ta betalt för utsläpp blir varor med hög klimatkostnad dyrare, vilket konsumenter tar in i beräkningen. På så sätt används marknaden i klimatets tjänst.
I Sverige har vi världens högsta koldioxidskatt. När bilförare tankar betalar de för den klimatkostnad som bilåkande innebär.
Bensinskatten är en av få effektiva styrmedel i svensk politik.
Genom att sänka den gör Moderaterna det billigare att köra bil på fossila bränslen. När det blir billigare kommer också efterfrågan på bensin och diesel öka.
Enligt våra beräkningar kan sänkningen som Moderaterna föreslår öka Sveriges utsläpp med uppemot 300 000 ton, ungefär en halv procent av de totala årliga utsläppen.
De höga priserna på drivmedel är inte oproblematiska. Samtidigt bör de sättas i sitt sammanhang.
Bland annat har en positiv löneutveckling och allt mer bränslesnåla bilar gjort att det över tid har blivit billigare att köra bil, trots ett stigande pris på drivmedel.
Mellan 1985 och 2021 har drivmedlets andel av vår konsumtion fallit från 4,8 procent till 2,4 procent.
Moderaterna motiverar sänkningen av bensinskatten som en satsning på landsbygden. Men om man vill kompensera landsbygden för klimatomställningen, finns det bättre sätt att göra det än att underminera Sveriges viktigaste nationella styrmedel i klimatpolitiken.
För sju miljarder skulle man kunna sänka skatten på el med 10 öre per kilowattimme. Det är en skatt som till skillnad från bensinskatten inte har någon nytta alls förutom att dra in pengar till staten.
Det finns dessutom ett tydligt samband som visar att hushåll i mindre kommuner har högre elförbrukning per person.
Snittbefolkningen i de 20 kommuner där hushållen har högst elförbrukning per person är strax över 7 000, med orter som Arjeplog och Sorsele.
De 20 kommuner där hushållen har lägst elförbrukning per person har i stället en snittbefolkning på strax över 100 000, med orter som Malmö och Solna.
Sänkt elskatt skulle således främst gynna personer i mindre orter, samma personer som Moderaterna vill gynna genom sänkt bensinskatt.
Ett annat sätt att säkerställa att människor får mer över i sina plånböcker vore att bedriva klassisk moderat politik, och sänka skatten på arbete med ytterligare sju miljarder kronor.
Genom att göra det får människor själva bestämma vad de vill lägga sina pengar på – oavsett om det är bilåkande eller något annat.
I EU har det lagts fram ett förslag om att transporter ska ingå i den gemensamma europeiska utsläppshandeln. Beroende på vad det landar i kan det i framtiden finnas skäl att se över den nationella klimatpolitiken för transporter.
Tills dess är bensinskatten ett av få styrmedel i svensk klimatpolitik som på ett effektivt sätt bidrar till minskade utsläpp.
Om Moderaterna ska axla rollen som grön höger fullt ut finns inget utrymme för sänkt bensinskatt.
Ellen Gustafsson, miljö- och klimatansvarig, Timbro
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.