Jo, barn kan lära sig simma utan burkini

Debattörerna: Problemet är normerna som förbjuder flickorna att göra det

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2017-08-30

I medierapporteringen framställs det som om flickorna inte kan delta i simundervisningen utan burkini. Självklart kan de det. Det är de normer och värderingar som borde diskuteras, skriver Ulf Gustafsson och Amineh Kakabaveh. Barnen på bilden har inte med texten att göra.

DEBATT. I Hässleholms kommun har flickor fått möjlighet att låna burkini vid simundervisningen. Det är bra att skolan ger alla barn möjlighet att lära sig simma och att krav ställs på detta för att nå målen i ämnet idrott och hälsa. I går valde kommunen att stoppa utlåningen – men journalisternas frågor och kommunens svar fram till beslutet är väldigt otillfredsställande.

I medierapporteringen framställs det som om flickorna inte kan delta i simundervisningen utan burkini. Självklart kan de det.

Antingen har flickorna valt att prioritera religiöst motiverad klädsel före att de lär sig simma. Eller tvingar föräldrar på sina barn viss klädsel. Eller känner sig flickorna tvungna att anpassa sig, eftersom de möts av trakasserier om de inte skyler sig.

Det är de normer och värderingar som gör att behovet av burkini finns som borde diskuteras och det är detta kommunen och skolan borde få frågor om.

Skolan har ett uppdrag att verka för jämställdhet som grundläggande demokratiskt värde. Detta ska både förmedlas teoretiskt och visas praktiskt.
När flickor och pojkar anses vara olika, till den grad att de tvunget måste behandlas olika, råder inte jämställdhet.

När flickor ska skyla sina kroppar, men det inte ställs motsvarande krav på pojkar, råder patriarkala könsnormer. Just sådana traditionella könsnormer som skolan har i uppgift att motverka.

När det uppstår behov av burkini för att barn ska kunna delta i simundervisningen borde alla varningsklockor ringa hos dem som arbetar för jämställdhet. Hur sköter skolan sitt uppdrag för att verka för jämställdhet? Vilka extrainsatser görs nu? Hur mycket extra resurser skjuter kommunen till för att arbeta med jämställdhet i skolan?

Skolan ska vara en fri arena och plats där barn, inte minst flickor, kan frigöra sig och få lära sig sina mänskliga fri- och rättigheter.

Detta handlar inte bara om Hässleholms kommun. Det finns gott om rapporter från skolor runt om i landet där flickor och pojkar systematiskt behandlas olika, de delas upp under idrottsundervisningen eller på skolbussar.

Att det i vårt land är möjligt att upprätthålla könsapartheid är skandalöst - i ett land som var ett av de första som skrev under barnkonventionen och vill verka för jämställdhet internationellt.

I dag särbehandlas invandrade flickor och kvinnor, vilka ofta flytt från förtryck.

Förtryck som ofta är statligt sanktionerat i deras gamla hemländer, och i Sverige bevaras genom normer i olika kulturer och religioner. Normer som sexualisera flickors kroppar och där flickor ska fredas från pojkars sexuella lustar genom att dölja och skydda sig. Om vi vill ha ett jämställt och demokratiskt samhälle, som upprätthåller alla individers lika värde, måste dessa normer ifrågasättas.

Det behövs en nationell kampanj mot detta.

Skolverket behöver satsa extra på att ta fram material och utbilda skolledare och lärare i hur de ska arbeta med de nya utmaningarna. Det behövs nya och förstärkta initiativ för jämställdhet – speciellt i skolan.


Ulf Gustafsson
Amineh Kakabaveh


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.