Det är gott om plats för energigrödor i Sverige

Replik från Svenska Bioenergiföreningen om biobränsle

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2020-11-02 | Publicerad 2020-10-29

Odling av raps och andra energigrödor på åkermark kan öka betydligt både i Sverige, i resten av EU och i våra grannländer i Central- och Östeuropa. Enligt Klimatpolitiska vägvalsutredningen kommer omkring en halv miljon hektar av odlingsmarken inte att behövas för livsmedelsproduktion, skriver Svenska bioenergiföreningen.

REPLIK. Lina Burnelius från Skydda skogen går till häftigt angrepp mot den svenska politiken för att öka användningen av biodrivmedel. Hon vänder sig särskilt mot användningen av rapsolja och tallolja, råvaror som Preem vill använda vid raffinaderiet i Lysekil.

Hennes motstånd mot dessa råvaror är svårt att förstå.

Odling av raps och andra energigrödor på åkermark kan öka betydligt både i Sverige, i resten av EU och i våra grannländer i Central- och Östeuropa, där mycket åkermark lagts ned sedan Sovjetunionens fall. Kontinuerligt ökade skördar och stagnerande befolkning i Europa ger också utrymme för mer energiodling.

Det finns en betydande potential också i Sverige. Enligt Klimatpolitiska vägvalsutredningen kommer omkring en halv miljon hektar av odlingsmarken inte att behövas för livsmedelsproduktion.

Dessutom hotas 200 000 hektar av nedläggning utöver de 230 000 hektar som redan lagts ned sedan 1990.  Sverige har i dag cirka 2,5 miljoner hektar åkermark. Alternativet till att odla energigrödor är beskogning, som ger ett mindre variationsrikt landskap och är negativt för biodiversiteten.  

Lina Burnelius ger en vilseledande bild av användningen av tallolja.

Talloljan är en biprodukt från produktionen av pappersmassa. Om vi vill fortsätta att använda papper, toalettpapper, förpackningspapper, kartonger och så vidare, får vi också tallolja. Vi kan också ta vara på andra biprodukter, inte minst lignin, som kan avskiljas i stora volymer vid produktionen av pappersmassa.

Alternativet till att använda restprodukterna är att de hamnar på tipp eller ligger kvar i skogen och ruttnar och släpper ifrån sig hela kolinnehållet som koldioxid utan att göra nytta i samhällets klimatomställning.

För en effektiv klimatpolitik måste vi ta vara både på skogarnas och på åkrarnas produktionsförmåga.


Gustav Melin, vd Svebio, Svenska bioenergiföreningen
Alarik Sandrup, ordförande Svebio


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.