Debatt

Stoppa skönmålningen av den svenska skolan

Lärarnas riksförbund: Senaste Pisa-resultatet måste kasseras

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

De Pisa-resultat som räknats fram på felaktiga grunder ska genast kasseras och vi måste få garantier för att felaktigheterna inte upprepas. Allt annat sänder olyckliga signaler till lärare, elever och allmänhet, skriver Åsa Fahlén.
De Pisa-resultat som räknats fram på felaktiga grunder ska genast kasseras och vi måste få garantier för att felaktigheterna inte upprepas. Allt annat sänder olyckliga signaler till lärare, elever och allmänhet, skriver Åsa Fahlén.

DEBATT

DEBATT. Skönmålning av provresultat måste man genast sätta stopp för. De resultat som räknats fram på felaktiga grunder ska genast kasseras och vi måste få garantier för att felaktigheterna inte upprepas. Allt annat sänder olyckliga signaler till lärare, elever och allmänhet.

Nu verkar de resultat som framstod som mer positiva vid en internationell jämförelse inte längre vara något att glädjas åt. Vilka är då de politiska konsekvenserna av detta?

De måste gå längre än att få fason på jämförelserna. För jämförelserna görs ju av ett skäl. De är utgångspunkter för politikers bedömningar av hur det egna landet står sig som kunskapsnation. Vi måste få bukt med såväl marknadiseringen av skolan som sjunkande likvärdighet och bristande kunskapsfokus.

När Pisa-mätningen för 2012 kom i december 2013 så blev det upptakten till det som kom att kallas Pisa-valet 2014. Anledningen var att Pisa-raset satte ljuset på att allt inte var rätt ställt i den svenska skolan.

Nu är valet mindre än 500 dagar bort. Den tiden borde användas för att återigen sätta ljuset på skolan. För det måste rimligen till en större ansträngning för Sverige än vi tidigare trott om Sverige återigen ska hävda sig på det område som är av avgörande betydelse för Sveriges framtid.

Alldeles avgörande för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt som kunskapsnation är att det finns behöriga och legitimerade lärare.

I grundskolan är andelen obehöriga tre av tio. Men som så ofta är det en typ av genomsnittstal som leder tanken fel. Det finns friskolor, kommuner och kommundelar där andelen behöriga och legitimerade lärare inte ens når upp till hälften. Det leder till helt olika villkor för eleverna.

Mest upprörande är att detta också är ett sätt för arbetsgivarna att spara pengar. Genom att använda obehörig arbetskraft så kan man slippa undan billigare och på det sättet minskar drivkraften till att verkligen skaffa sig legitimerade lärare. Så här kan vi inte ha det. Vad tänker politikerna göra åt det?

Den pågående pandemin har tydliggjort organisationsproblemen inom svensk skola med ett otal arbetsgivare som gjort sina helt egna bedömningar av vilka skyddsåtgärder som ska vidtas för att minska smittspridningen.

Bilden har varit spretig och det har funnits ett stort mått av godtycke i bedömningarna. Det har lett till att vi till och med har fått tampas med kommuner som helt förbjudit skyddsutrustning för lärare.

Här borde staten visat handlingskraft och tagit ett större ansvar istället för att lämpa över ansvaret på dem som varken har kunskaper eller kompetens att göra sådana bedömningar. Men exemplet illustrerar väl kommunernas oförmåga att ta ansvar för skolan. Så här kan vi förstås inte ha det. Vad tänker politikerna göra åt det?

Nu växer också oron för vad som ska hända när pandemin med hjälp av vaccinet klingar av bland den vuxna befolkningen. Kommer hösten ändå att präglas av fortsatta sjukdomsutbrott hos barn och unga med ny stor elevfrånvaro?

De tre sista terminerna har nämligen präglats av en så stor arbetsbörda för lärare med ständigt ändrade arbetsförhållanden att många nu ligger på gränsen till vad man orkar med.

Till det kommer omfattande kunskapsluckor som nu så gott det går måste fyllas igen. För detta har regeringen anslagit futtiga summor i förhållande till de behov som finns medan andra branscher vars verksamhet skadats under pandemin fått full kostnadstäckning. Så kan vi inte ha det. Vad tänker politikerna göra åt det?

Börja gärna med att stoppa skönmålningen av svenska provresultat men lika viktigt är att ni politiker tar itu med orsakerna till att inte Sverige på rättvisa grunder kan visa skolresultat som får den övriga världen att se Sverige som ett föregångsland.


Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas riksförbund


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Krisen i den svenska skolan

LÄS VIDARE

DEBATT Att ta bort betyg har skadat svenska skolan

ÄMNEN I ARTIKELN

Krisen i den svenska skolan

Skola & utbildning

Åsa Fahlén

Lärarnas riksförbund

Pisa, Programme for international student assessment