Debatt

Segregationen är inte friskolornas fel

Replik från tre friskolor om marknadsskolan

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Skolsegregationen beror i huvudsak på bostadssegregationen och kommunernas användning av närhetsprincipen när de bestämmer vilka skolor eleverna ska gå på. För att motverka detta så är det viktigt att alla skolor är bra skolor och att bra skolor tillåts växa, oavsett vem som driver dem. Replik från tre friskolor.

Skolsegregationen beror i huvudsak på bostadssegregationen och kommunernas användning av närhetsprincipen när de bestämmer vilka skolor eleverna ska gå på. För att motverka detta så är det viktigt att alla skolor är bra skolor och att bra skolor tillåts växa, oavsett vem som driver dem. Replik från tre friskolor.

Foto: TT

DEBATT

REPLIK. Katalys har både fel i sak och använder sig av en oärlig retorik.

Den mest ointressanta frågan i dagens skoldebatt är den om driftsformen. Den mest intressanta är den om kvalitet och elevernas kunskapsutveckling. Den första frågan är livligt debatterad, den andra närmast obefintligt.

Den skolsegregation som råder beror i huvudsak på den rådande bostadssegregationen och kommunernas användning av närhetsprincipen när de bestämmer vilka skolor eleverna ska gå på, det vet alla seriösa debattörer. För att motverka detta så är det viktigt att alla skolor är bra skolor och att bra skolor tillåts växa, oavsett vem som driver dem.

Låt också elever och föräldrar som inte tycker att deras skola är bra få välja en annan.

Det finns liten grund för påståendet att friskolorna driver på skolsegregationen. Forskarna Hedström och Mutgan vid Linköpings universitet har visat att såväl lottning av skolplatser som en återgång till strikt närhetsprincip skulle ha en mycket liten påverkan på segregationen.

Om något så hade den etniska segregationen blivit högre om samtliga elever hade varit tvungna att gå i de lokala skolorna. Detta eftersom bostadssegregationen är så avgörande.

Möjligheten att kunna påverka sitt liv genom att få välja skola har dessutom ett starkt stöd hos allmänheten.

Det är fel i sak och retoriskt oärligt av Katalys att inte nämna att alla instanser, inklusive friskolorna, motsatte sig att statistik om friskolor och därmed också kommunala skolor sekretessbelades efter en dom i Kammarrätten. Man underlåter också att berätta att statistiken nu åter gjorts tillgänglig.

Flera tankesmedjor har gått i fronten i att påverka politiken genom sina attacker på friskolor och människors möjlighet att välja skola utan att plånboken styr. Detta är djupt olyckligt.

I dag går en av fem elever i fristående skolor. Cirka 80 000 lärare arbetar där. Skolor som elever valt och trivs på. Motverka inte dessa skolor, låt dem växa.


Anita Westerberg, grundare av Hudikskolan/Hudikgymnasiet
Marie-Louise Ek, skolchef Montessoriskolan i Malmö
Tomas Harrysson, grundare av Virestads friskola


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Krisen i den svenska skolan

LÄS VIDARE

DEBATT Nu måste svensk skola räddas från marknaden

ÄMNEN I ARTIKELN

Krisen i den svenska skolan

Skola & utbildning

Segregation

Utbildningspolitik

Linköpings universitet

Vinster i välfärden