Flyktingmottagningen kan spara 15 miljarder

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2015-10-14 | Publicerad 2015-10-12

Bert Karlsson: Kommunernas dåliga upphandlingar får kostnaden att skena

Bert Karlsson framför en av sina flyktingmottagningar utanför Skara.

DEBATT. Ta bort kommunerna från hanteringen av ensamkommande barn – och spara 15 miljarder kronor till Sverige. Per år. Det är mitt förslag för att rädda landets ekonomi.

Tyvärr har mycket fokus den senaste tiden legat på asylboenden och de företag som driver dessa. Jag blir ibland granskad och det är förstås något som jag välkomnar. Ibland blir det fel, men så fort vi vet om det försöker vi rätta det.

När det gäller asylboenden har jag tillsammans med Migrationsverket varit med och pressat ner priserna till ungefär hälften, men här ligger budgeten på tre miljarder kronor per år. Jämför det med kostnaden för ensamkommande flyktingbarn, som snart kostar svenska staten 20 miljarder per år.

Varje vecka öppnas 100 anläggningar och situationen har spårat ut totalt. Orsaken till de höga kostnaderna är usla upphandlingar och Inspektionen för vård och omsorgs (IVO:s) feltolkade riktlinjer. IVO tar nio månader på sig att godkänna en ny aktör på marknaden. Det skapar ett monopol som gör att redan existerande aktörer kan ta ut ofattbara överpriser, långt över de 1 900 kronor som ska vara riktmärke per barn och natt.

Även den summan är alldeles för hög.

Det finns helt enkelt ingen konkurrens ­– och kommunerna tolkar IVO:s krav på olika sätt. Skara, där jag bor, är en kommun som tolkar kraven på det allra dyraste och mest felaktiga sättet. Nässjö är ett annat dåligt exempel, där ensamkommande kostar 6 000 kronor per barn och natt.

Om vi tror att krigen i världen är slut om ett år, då kan vi fortsätta som vi gör nu. Men tror vi att världen inte förbättras inom kort så måste vi agera.

Kommunerna i det här landet har aldrig kunnat driva lönsamma affärer och här är ett exempel där skattebetalarnas pengar bara försvinner. Barnen läggs i storstäder, vissa gånger i lägenheter som kostar 60 000 kronor i månaden för 20 kvadratmeter! Bara Mölndals kommun utanför Göteborg betalar nästan en miljon om dagen för ensamkommande barn.

Det här är inte rimligt och det är så tydligt att det finns en kartellbildning, då alla bostadsbolag ligger på samma höga nivå när det gäller prissättningen.

Men vilka är aktörerna som livnär sig på ensamkommande flyktingar? Det finns en gemensam koppling: de har ofta gamla politiker i toppen – och skattar utomlands.

Vi har Aleris, med bland andra Filippa Reinfeldt, tidigare landstingsråd (M) i Stockholm, och förre KD-ledaren Göran Hägglund. Registrerat i London. Humana, också registrerat i London.

Attendo, registrerat i London. Bolagets vd Henrik Borelius var tidigare rådgivare i vård- och omsorgsfrågor åt den förra regeringen.

Frösunda, med tidigare S-riksdagsledamoten Jan Emanuel Johansson. Registrerat i Luxemburg.

Tillsammans omsätter dessa bolag 17 miljarder kronor och det är inte bolagens fel att de fått för höga ersättningar. Det är helt enkelt upphandlingarna som är åt helsike.

Med rätt underlag och rätt kravlista kan Sverige komma ner till en fjärdedel av kostnaderna, det vill säga en besparing på 15 miljarder kronor under de nuvarande formerna.

Men inget händer. Handlingsförlamningen är total. Jag besökte häromveckan regeringskansliet för att påtala problem, brister och för att presentera lösningar. Reaktionen blev noll.

Samtidigt fortsätter det att komma ensamkommande, vecka efter vecka.

Det är bråttom att snabbt skriva om kravlistan – och kommunerna borde tas bort direkt ur hanteringen av ensamkommande barn. Där måste vi börja.

Bert Karlsson