Våra skattepengar ska inte gå till tiggarna

Replik från Ann Heberlein om satsningen på EU-migranter

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-04-04

Varför används kommunala skattekronor till att understödja en verksamhet som inte gagnar kommunens invånare, frågar sig Ann Heberlein i sin replik.

REPLIK. I en debattartikel den 1 april berättar Joakim Månsson Bengtsson (FI), vice ordförande i föreningen ”Hjälp tiggare i Lund”, om det han kallar ”Lunds modell” för att stötta tiggare.

Han beskriver partnerskapet mellan Lunds kommun och ideella organisationer som möjliggör boende och ledsagarservice till diverse samhällsfunktioner som vårdcentral, polis och socialförvaltning – allt för att de EU-migranter som tigger på Lunds gator ska få sina rättigheter tillgodosedda får man anta.

Vad Månsson Bengtsson underlåter att berätta är vem som betalar. Det gör vi som betalar skatt i Lund. Sedan 2015 har Lunds kommun avsatt 700 000 kronor årligen för att bekosta härbärgen åt de eu-migranter som tigger på Lunds gator. I slutet av förra året beslöt man att fortsätta stötta verksamheten ekonomiskt, trots att Lunds kommun befinner sig i ett prekärt ekonomiskt läge.

I Lund saknas 300 miljoner för 2018. Besparingar över hela linjen med nedskärningar i kommunal verksamhet är därför nödvändiga. Socialnämnden måste spara nästan 4,4 miljoner. 3,4 miljoner väljer de att spara genom att avsluta ett arbetsmarknadsprojekt i förtid.

Konsekvenserna befaras bli oro och psykosocial ohälsa för de femton som drabbas.

Vård och omsorgsnämnden skissar också på möjliga besparingar, på upp till 125 miljoner. Besparingarna innebär bland annat färre tjänster, färre hemtjänsttimmar till brukarna, stora nedskärningar inom LSS, nedläggning av flera träffpunkter och en halvering av den öppna verksamheten.

En annan åtgärd som föreslås är att sänka nivån på den lägsta summa en individ får behålla efter kommunala avgifter är betalda. Detta drabbar Lunds fattigaste pensionärer och funktionshindrade. För Lundabor över 65 år innebär det ett minus på 200 kronor i månaden och för ensamstående mellan 19 och 64 handlar det om 240 kronor i månaden.

Barn och skolförvaltningen föreslår uppsägningar av personal, nedläggning av öppna förskolan, avveckling av fem små skolor och förskolor i byarna, begränsning av tiden föräldralediga får ha sina barn på förskolan och avskaffande av fri frukt på lågstadiet. 

Beslutet att avsätta pengar för härbärgen åt EU-migranter är i detta ljus mycket svårt att förstå. Varför används kommunala skattekronor till att understödja en verksamhet som inte gagnar kommunens invånare?

EU-migranterna är givetvis inte skrivna i Lunds kommun vilket innebär att kommunen inte har ansvar för dem. Många Lundabor är också kritiska till tiggandet och skulle helst vilja slippa att antastas av tiggande människor. Kommunen bör inte aktivt uppmuntra ett beteende som faktiskt uppfattas som störande av en hel del Lundabor.

Hur argumenterar man för att vika 700 000 kronor åt EU-migranter samtidigt som man sparar in på resurserna till funktionshindrade och pensionärer? Misstanken att den som gör mest väsen av sig också får mest ligger nära till hands.

I Lund finns ett mindre antal aktivister som är mycket engagerade i just eu-migranter. Den politiker som tror att aktivisternas uppfattning speglar majoritetens hållning bedrar sig – och kommer att straffas i valet.


Ann Heberlein, lundabo, kandiderar till kommunfullmäktige och riksdag för M


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.