Naivt svenskt system gynnar bidragsfuskare

SD: Så kan vi förhindra att pengar hamnar i fickorna på bedragare

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-09-04

En ny fullskalig folkräkning bör genomföras för att identifiera missbruk och fel i folkbokföringen, komma till rätta med personer med parallella identiteter och kartlägga vilka personer som befinner sig i landet utan tillstånd, skriver Julia Kronlid, Linda Lindberg och Eric Westroth från SD.

DEBATT. Varje år är det cirka 18 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar som felaktigt betalas ut till personer med avsikt att lura systemet; brottslingar och bedragare. Det är skattemedel som hade kunnat gå till dem som verkligen behöver det, i form av exempelvis assistans eller sjukersättning.

En så betydande summa skulle göra stor skillnad för att förbättra den svenska välfärden, och inte minst skillnad för den enskilde som förlitar sig på samhället när han eller hon behöver hjälp.

I Polismyndighetens rapport ”Myndighetsgemensam lägesbild om organiserad brottslighet 2019” lyfts välfärdsbrottsligheten upp högt på dagordningen som ett samhällsstörande problem av allvarlig karaktär. Rapporten pekar även ut problematiken med att vissa grupper i samhället satt i system att missbruka olika typer av bidrag.

En stor del av problemet grundar sig i att Sverige har tappat kontrollen över vilka som befinner sig i landet – vilka som bor här på riktigt, och de individer som lyckats lura systemet och tillskansat sig flera olika identiteter.

Ett exempel på detta kunde vi se för bara några dagar sedan då Aftonbladet avslöjade att en regeringstopp i Afghanistan är folkbokförd i Sverige och mottagit föräldrapenning. Så sent som i november förra året uppdagades även ett liknande fall, där själva Försvarsministern i Irak visade sig uppbära bidrag från den svenska Försäkringskassan.

Vårt välfärdssystem är uppbyggt på att medborgarna lämnar riktiga uppgifter. Detta innebär att varje person som är berättigad till våra gemensamma skattemedel har en moralisk skyldighet att respektera systemet, vilket gör att myndigheterna är helt beroende av uppgiftslämnarens riktighet.

Bristerna i ett sådant system är uppenbara, inte minst i tider då den samhälleliga gemenskapen och sammanhållningen inte är vad den en gång var.

Detta naiva förhållningssätt gentemot uppgiftslämnare är inte hållbart.

Vid uppenbara felaktigheter måste i stället principen om att reagera och agera gälla. Personal vid inte minst Migrationsverket har redan kännedom om utvalda adresser där ett stort antal personer folkbokför sig, men principen om att inte ifrågasätta uppgifter innebär att bedrägerierna kan fortsätta obehindrat.

Enligt statens offentliga utredning 2020:35 gällande samordning av statliga utbetalningar från välfärden framgår det tydligt att medborgarnas uppfattning om välfärdssystemets legitimitet är minst lika viktigt som dess faktiska funktion. Allmänhetens förtroende för välfärdssystemet har dock blivit allvarligt skadat till följd av alla skandaler och rapporteringar om brottslighet enligt undersökningar från BRÅ.

För att bevara legitimiteten och träffsäkerheten i välfärdssystemet är detta något vi måste ta på allvar.

Sverige behöver göra ett omtag av hela utbetalningssystemet för att säkerställa att skattepengarna avsedda för vår välfärd hamnar där de hör hemma, och inte i fickorna på ministrar, högt uppsatta tjänstemän i mellanöstern eller andra som på felaktiga grunder tar del av svenska skattebetalarnas pengar.

Sverigedemokraterna anser att regeringen skyndsamt bör gå vidare med förslaget i statens offentliga utredning om att starta en myndighet för utbetalningskontroll. Vi har också föreslagit att den som döms för grovt bidragsbrott ska kunna stängas ute från välfärdsystemet.

En ny fullskalig folkräkning bör även genomföras med målsättningen att identifiera missbruk och fel i folkbokföringen, komma till rätta med personer med parallella identiteter och kartlägga vilka personer som befinner sig i landet tillståndslöst.

I de fall där bidrag grundar sig på var man bor – det vill säga de bosättningsbaserade - behövs det läggas stor tyngd vid att säkerställa att personer som söker dessa fortsatt vistas och bor i landet. En lösning på detta skulle kunna vara att dessa bidrag ska kvitteras genom besök på myndighet innan utbetalning, i synnerhet i de fall då tveksamhet råder.

Sveriges nuvarande system för utbetalningar av ekonomiskt stöd är bevisligen inte längre hållbart. Det är därför hög tid att regeringen tar frågan på allvar och kommer till handling.

Det svenska välfärdssystemet måste förbli rättssäkert och skydda våra sjuka, äldre, barnfamiljer och personer med funktionsnedsättning. Inte hamna i fickorna på bedragare i andra länder. 


Julia Kronlid, socialförsäkringspolitisk talesperson (SD)
Linda Lindberg, ledamot i socialförsäkringsutskottet (SD)
Eric Westroth, ledamot i skatteutskottet (SD)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.