Politiska krafter vill skjuta ner ekomaten

Debattörerna: Gör inte partipolitik av det ekologiska jordbruket

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

I stället för att fokusera på hur vi kan vända den negativa utvecklingen, ägnas debatten nu åt att slå ner på det ekologiska jordbruket med hjälp av hypotetiska antaganden och genom att göra ekologisk mat till partipolitik, skriver Karin Lexén och Charlotte Bladh André.
I stället för att fokusera på hur vi kan vända den negativa utvecklingen, ägnas debatten nu åt att slå ner på det ekologiska jordbruket med hjälp av hypotetiska antaganden och genom att göra ekologisk mat till partipolitik, skriver Karin Lexén och Charlotte Bladh André.

DEBATT. Klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald är två av vår tids stora utmaningar som hänger ihop med vår matproduktion.

I stället för att fokusera på hur vi kan vända den negativa utvecklingen, ägnas debatten nu åt att slå ner på det ekologiska jordbruket med hjälp av hypotetiska antaganden och genom att göra ekologisk mat till partipolitik.

Över hela landet har ledar- och debattartiklar rullats ut med rubriker som varnar för den ekologiska produktionen. Det flaggas för att ekomaten skulle vara sämre för klimatet och en myt som vi konsumenter inte ska gå på.

Bakom dessa påståenden ligger en studie gjord av ekonomer på Agrifood i Lund.

Den som läser hela studien kan dock se att slutsatserna egentligen säger att ekologisk odling är bättre när det gäller biologisk mångfald och växthusgasutsläpp när man mäter miljöpåverkan från en hektar åkermark.

Påståendet att ekologiskt jordbruk skulle ha större klimatpåverkan bygger på antagandet att lägre skördar inom eko tar mer mark i anspråk. Och att den marken i stället skulle kunna användas till skog som binder kol och bromsar klimateffekten.

Med denna argumentation skulle det vara bättre med intensiv odling som använder stora mängder miljöskadliga insatsmedel, eftersom den ”sparar” mark.

Det här synsättet är problematiskt. Inte minst bygger det på hypotetiska antaganden som ofta saknar förankring i verkligheten. I dag är det framför allt Europas industriella djurfabriker som genom sin import av soja tar stora arealer av mark i anspråk och driver på avskogningen i Sydamerika.

Sveriges 5 000 ekologiska lantbrukare sitter inte vid sina skrivbord och vrider på teoretiska modeller. De jobbar dygnet runt för att producera hållbar mat.

De har ställt om till ekologiskt jordbruk för att det är en innovativ matproduktion som bedrivs i samklang med naturen – utan klimatskadlig konstgödsel och utan kemiska bekämpningsmedel.

De är också intresserade av höga skördenivåer, men ett ensidigt fokus på hög avkastning sker ofta på bekostnad av biologisk mångfald, rent vatten och bördiga jordar.

Att den biologiska mångfalden gynnas av ekoproduktionen är väl belagt i forskningen.

FN:s expertpanel för biologisk mångfald, IPBES, konstaterar att en miljon växt- och djurarter riskerar att utrotas och att användningen av kemiska bekämpningsmedel är en av de främsta orsakerna.

Studier visar att ekologisk odling i genomsnitt ger 50 procent fler arter av växter och bin. FN:s klimatpanel IPCC lyfter också fram ekologiska jordbruksmetoder som viktiga för att klimatanpassa jordbruket, främja bördiga jordar och friska ekosystem.

Att göra ekologisk produktion till en partipolitisk fråga är helt fel.

Både producenter och konsumenter av ekologisk mat och dryck finns såklart inom hela det politiska fältet. I Danmark är det också tydligt att hållbar matproduktion inte har med politisk färg att göra.

Där står tio av elva politiska partier bakom satsningarna på danskt ekojordbruk. Det finns en samsyn kring att ekojordbruket är en viktig byggsten i framtidens hållbara matproduktion.

I Danmark satsar man nu på att fördubbla ekoarealen, fördubbla konsumtionen av eko liksom att fördubbla exporten av ekologisk mat och dryck.

Inom EU:s högsta organ finns också en samsyn kring att satsa på ekologiskt jordbruk. EU har som mål att kraftigt minska användningen av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel samt att 25 procent av odlingsmarken ska vara ekologiskt odlad 2030.

Detta mål hänger samman med att ekologisk produktion ses som ett viktigt verktyg för omställningen till ett hållbart matsystem i Europa.

Vi är många som skulle vilja förstå vilka drivkrafter som ligger bakom den debatt som syftar till att skjuta ner det ekologiska jordbruket. Debatten förs i klimatets namn, men som slagträ väljs spjutspetsen inom hållbar matproduktion.

Sverige ligger i framkant inom den ekologiska produktionen i Europa. Låt oss behålla den positionen och fortsätta bidra till biologisk mångfald, rent vatten, bördiga jordar, godare djurvälfärd och ett klimatanpassat jordbruk. Det vinner vi alla på.


Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen
Charlotte Bladh André, vd, Organic Sweden


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

LÄS VIDARE