Skrota kärnvapen i stället, Trump

Margot Wallström: Vi ser embryot till en ny kapprustning i världen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2017-03-02 | Publicerad 2017-03-01

I dag samlas världens länder för nedrustningskonferens i Genève. Utrikesminister Margot Wallström deltar och manar inför detta Trump och Putin att ta initiativ till att minska kärnvapnen.

DEBATT. I dag träffas ett stort antal länder vid den årliga internationella nedrustningskonferensen i Genève.

I ett skärpt säkerhetspolitiskt läge, såväl i vårt närområde som globalt, ser vi dessvärre embryot till en ny era av kapprustning. En ny de-facto kärnvapenstat verkar vara på väg att växa fram; Nordkorea. Och i de befintliga kärnvapenstaterna moderniseras arsenalerna.

Rysslands president Putin talar om kärnvapenanvändning som en faktisk möjlighet, och USA:s president Trump skickar signaler om en vässad amerikansk kärnvapenarsenal och ifrågasätter det ömsesidiga rysk-amerikanska nedrustningsavtalet START. Detta i ett läge när USA och Ryssland – som tillsammans har 90 procent av världens stridsspetsar – för sin egen och övriga världens säkerhet istället borde ta initiativ till nya reduceringar.

Det världen skulle behöva är:

Att kärnvapenstaterna drar ner beredskapen för sina kärnvapen. Det finns kärnvapenstridsspetsar runt om i världen som kan avfyras inom loppet av några minuter. Att sänka beredskapsnivån för dessa vapen skulle minska risken för katastrofala olyckor.

Att kärnvapenbestyckade kryssningsmissiler förbjuds.

Att det fullständiga provstoppsavtalet träder i kraft.

Att kärnvapenstaterna lämnar negativa säkerhetsgarantier, det vill säga utfäster sig att aldrig använda kärnvapen mot icke-kärnvapenstater.

Att länder med kärnvapen upphör med produktion av klyvbart material för vapenändamål.

Att kärnvapenstaterna börjar förhandla om taktiska kärnvapen.

2020 är det femtio år sedan icke-spridningsfördraget (NPT) trädde i kraft. Detta fördrag är och förblir en hörnsten i arbetet mot kärnvapennedrustning. De fem erkända kärnvapenstaterna utfäster sig där att förhandla med varandra om kärnvapennedrustning, vilket ska leda till eliminering av alla kärnvapen. Målet om en kärnvapenfri värld är således sedan länge fastslaget.

Men vi ser nu att kärnvapenstaterna gör tvärtemot sina löften gentemot världssamfundet. I detta läge prioriterar vi i den svenska regeringen arbetet med internationell nedrustning, därför deltar vi i nya initiativ och förstärker vår existerande politik.

Sverige deltar i slutet av denna månad i de inledande förhandlingar i New York som syftar till att nå ett globalt kärnvapenförbud. Kärnvapen är det enda massförstörelsevapnet som ännu inte är ålagt med ett direkt förbud. Trots att de humanitära konsekvenserna vid ett angrepp vore ofattbara. Det är hela mänskligheten som drabbas av ett kärnvapenkrig, oavsett var det geografiskt skulle utspela sig. Genom död, miljöförstörelse, sjukdomar och sönderfallande ekonomier.

Vissa tycker att förhandlingarna inte blir meningsfulla om inte kärnvapenstaterna deltar. Det är utan tvekan beklagligt att de inte deltar. Men i avsaknad av vilja till nedrustning och respekt för ingångna åtaganden från deras sida, så måste andra stater gå i bräschen för att stärka normen mot användning av kärnvapen.

Sverige och världssamfundet har en skyldighet, inte minst i dessa tider, att förstärka vårt arbete för kärnvapennedrustning. Vi är skyldiga såväl oss själva liksom kommande generationer en värld där kärnvapenkrig inte längre är ett alternativ.


Margot Wallström, utrikesminister (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.