Debatt

Rik familj ska inte vara enda vägen till bostad

Debattörerna: Dagens unga straffas för de äldres bostadsprivilegier

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Det kan inte vara rätt att dagens unga ska bära oket av de generösa regler som gällde när de gick på förskolan, skriver Daniella Waldfogel och Andreas Hatzigeorgiou.
Det kan inte vara rätt att dagens unga ska bära oket av de generösa regler som gällde när de gick på förskolan, skriver Daniella Waldfogel och Andreas Hatzigeorgiou.

DEBATT

DEBATT. Möjligheten att hyra en bostad har under årtionden blivit allt svårare. Det är i synnerhet tydligt för den som är ung eller flyttar till en större stad med långa bostadsköer, där Stockholm har en särproblematik med extrema kötider.

Dessvärre utvecklas även den ägda delen av bostadsmarknaden i en riktning som gör det allt svårare för förstagångsköpare att komma in på marknaden.

När färre kan efterfråga en första egen bostad uteblir många bostadskarriärer, rörligheten inom marknaden minskar och incitamenten att bygga nya bostäder minskar.

I förlängningen blir konsekvensen att unga, personer med en fast lön som saknar större eget kapital eller den som flyttar till en tillväxtregion riskerar att mötas av en bostadsmarknad som i allt väsentligt är omöjlig att komma in på.

Den lösning som står till buds är andrahandsmarknaden, som inte sällan är osäker och ibland rent av dyrare än marknaderna som personen stängts ute från.

Stockholms Handelskammare genomförde nyligen en enkät tillsammans med Hemnet där 2400 av bostadsplattformens besökare delgav sina erfarenheter kopplat till bostadsaffärer.

Bilden som framkommer talar starkt för att det redan i dag finns en tydlig och djup generationsklyfta kopplat till inträdet på bostadsmarknaden.

Bland samtliga svarande uppgav 48 procent att man upplever utmaningar i möjligheterna att finansiera köpet av en bostad.

Att i princip varannan person upplever svårigheter med finansieringen är problematiskt, men bryter man ner siffran på åldersgrupper blir slagsidan mot unga väldigt tydlig.

Hela 82 procent i åldersgruppen 18-29 år svarar att man upplevt utmaningar med att finansiera ett bostadsköp.

Även personer i åldern 30–39 år och 40–49 år har en klart högre frekvens av upplevda problem än genomsnittet samtidigt som de äldre svarsgrupperna redovisar i sammanhanget låga siffror.

Mönstret går igen när de svarande tar ställning till vilken typ av problem man upplever.

I den yngsta målgruppen har föräldrar eller familj i 40 procent av fallen hjälpt till med kontantinsatsen och i 22 procent av fallen medverkar som medlåntagare.

I den äldsta målgruppen, som också haft längst tid på sig att göra bostadsaffärer, är siffran begränsade 4 procent i båda dessa fall.

Det bekräftar det som många sedan tidigare anat – nämligen att det blivit otroligt svårt att ta första steget på en bostadskarriär och att det blivit allt viktigare att ha föräldrar som kan hjälpa till att ta sig över tröskeln.

Lars E.O. Svensson, professor i nationalekonomi och tidigare vice riksbankschef, har för Stockholms Handelskammares räkning analyserat amorteringskravet på bostadslån.

Inom ramen för denna analys var hans slutsats att amorteringskravet infördes på felaktiga grunder och påverkat framförallt unga och personer utan större eget kapital negativt.

I den analys som då gjordes slogs fast att amorteringskraven fått till konsekvens att det krävs en lön på 35 000 kronor för att köpa en genomsnittlig enrumslägenhet i Stockholm och att endast 20 procent av Stockholms 25–29-åringar uppbär lön på den nivån.

Det är med det som bakgrund Stockholms Handelskammare tidigare påpekat att framförallt skärpningen av befintligt amorteringskrav varit negativt och stänger ute stora grupper från bostadsmarknaden.

Det blir i synnerhet problematiskt när Sverige på relativt kort tid gått från ett ytterläge där det var väldigt enkelt att låna till i princip hela bostaden, inklusive kontantinsats, utan att amortera till ett annat ytterläge där kreditrestriktionerna sammantaget är väldigt rigida och amorteringstakten är mycket aggressiv.

I praktiken innebär det att stora delar av dagens bostadsägare släppts in på mycket förmånliga villkor och att det nu “kompenseras” med att grupper som aldrig ägt en bostad möts av en otroligt hög kravbild som i princip omöjliggör inträdet på bostadsmarknaden, grusar bostadsplaner och krossar förhoppningar om att flytta till drömjobbet i en annan stad.

Det kan inte vara rätt att dagens unga ska bära oket av de generösa regler som gällde när de gick på förskolan.

Här har politiken ett ansvar att ge bostadsmarknaden och bolånetagarna långsiktigt hållbara och balanserade villkor.

Vår förhoppning är att både regering och opposition har modet att hantera den ägda marknaden bättre än man historiskt hanterat hyresmarknaden.

Det är hög tid att i samlad form se över kreditrestriktionerna och skapa ett regelverk som är balanserat, underlättar inträdet på bostadsmarknaden, underlättar rörligheten inom beståndet och samtidigt lägger grunden för ekonomiskt ansvarstagande med en amorteringskultur hos bolånekunderna.


Andreas Hatzigeorgiou, vd, Stockholms handelskammare
Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef, Stockholms handelskammare


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Bostadsmarknad

LÄS VIDARE

DEBATT: Marknadshyra är ett demokratiskt haveri

ÄMNEN I ARTIKELN

Bostadsmarknad

Stockholms Handelskammare

Bostadspolitik

Privatekonomi

Bostadspriser

Stockholm

Nationalekonomi