Debatt

Asylrätten hotas av allt hårdare flyktingpolitik

Debattören: Danmarks förslag riskerar få dominoeffekter

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

På bara tio år har antalet flyktingar mer än fördubblats. I dag lever nära nio av tio på flykt i sitt eget land eller i ett grannland. Faktum är att de fattigaste länderna tar det största ansvaret för världens flyktingar. Trots det hårdnar debatten kring flyktingar i Europa – och i Sverige, skriver Åsa Widell.
På bara tio år har antalet flyktingar mer än fördubblats. I dag lever nära nio av tio på flykt i sitt eget land eller i ett grannland. Faktum är att de fattigaste länderna tar det största ansvaret för världens flyktingar. Trots det hårdnar debatten kring flyktingar i Europa – och i Sverige, skriver Åsa Widell.

DEBATT

DEBATT. I dag är det internationella flyktingdagen. Nya siffror från UNHCR, FN:s flyktingorgan, visar att över 80 miljoner människor är på flykt just nu.

På bara tio år har antalet mer än fördubblats. Nu mer än någonsin behöver världen ta ett gemensamt ansvar för situationen. I dag lever nära nio av tio på flykt i sitt eget land eller i ett grannland. Faktum är att de fattigaste länderna tar det största ansvaret för världens flyktingar.

Samtidigt som de långvariga konflikterna i Afghanistan och Syrien förblir olösta, uppstår ständigt nya kriser som driver människor från sina hem. Miljontals har dessutom tvingats fly ett flertal gånger när striderna sprider sig.

Trots detta har debatten kring flyktingar hårdnat väsentligt de senaste åren. Inte bara här i Sverige och Europa, utan på många håll i världen gör regeringar vad de kan för att försvåra för människor som vill få sina asylskäl prövade. 

Nyligen presenterade den danska regeringen ett förslag om att helt flytta asylprövningen till ett tredje land långt från Danmark.

Även om förslaget inte trätt i kraft ser UNHCR med stor oro på utvecklingen, som riskerar att undergräva grunden för det internationella skyddssystemet för världens flyktingar. Henrik M. Nordentoft, UNHCR:s representant för de nordiska och baltiska länderna är mycket kritisk:

”Genom att genomföra en så drastisk och restriktiv ändring av den danska flyktinglagstiftningen riskerar Danmark att utlösa en dominoeffekt, där även andra länder i Europa kommer att undersöka möjligheterna att begränsa skyddet av flyktingar. Detta kan leda till en skrämmande kapplöpning mot botten, där flyktingarnas liv och välfärd kommer att riskeras och deras skydd minska avsevärt.”

Förslag som dessa uppstår till följd av en felaktig uppfattning att de flesta som flyr vill och kan ta sig till Europa. Men faktum är att de allra flesta av de 80 miljoner människorna på flykt lever som internflyktingar i sitt eget land eller i ett grannland.

De flesta vill inte ta sig längre eftersom de hoppas kunna återvända till sina hem. Men att övertyga de utvecklings- och mellaninkomstländer som i dag härbärgerar 85 procent av världens flyktingar att fortsätta ta ett sådant humanitärt ansvar blir svårare när de rikaste länderna gör vad de kan för att strama åt och försvåra för asylsökande.

Att de fattiga länderna gör de största insatserna när ansvaret för världens flyktingar fördelas är viktigt att uppmärksamma när debatten handlar om att Europa är fullt eller att EU inte förmår göra mer.

Genom det vidarebosättningsprogram som UNHCR administrerar tillsammans med nationella myndigheter kan Sverige och andra rika länder lindra bördan för utvecklingsländerna som befinner sig nära kriser och konflikter. 

Här väljs de mest utsatta människorna ut som kandidater att få vidarebosättning i ett tredje land, ett system som inte minst gynnar kvinnor, barn och äldre.

Tyvärr är det ett försvinnande litet antal personer av de som identifierats som mest behövande som får tillgång till en så kallad kvotflyktingplats. Och på grund av den pågående pandemin har antalet genomföranden fortsatt att minska – i slutet av 2020 hade antalet rasat till en tredjedel jämfört med 2019. Det är det lägsta antalet kvotflyktingar som UNHCR har sett på nästan 20 år.

De fattiga länderna kommer ihåg det vi i Europa verkar ha glömt bort: asylrätten är inte en åsikt, den är en mänsklig rättighet. När antalet människor som tvingas på flykt ökar drastiskt måste ansvaret för dem delas solidariskt mellan världens länder.

Det gäller även Europa och Danmark – liksom Sverige.


Åsa Widell, generalsekreterare Sverige för UNHCR


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Flyktingpolitik

LÄS VIDARE

DEBATT Vi är överens om att skärpa invandringen

ÄMNEN I ARTIKELN

Flyktingpolitik

UNHCR

Migrationspolitik

Afghanistan

Syrien

Migration

Europa