Svenska folket slår rekord i stillasittande

Debattörerna: Nu kraftsamlar vi – gå 100 trappsteg varje dag, resten av livet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-09-22

Vi tillbringar allt mer tid bakom skärmar och det har påverkat hur mycket vi rör oss. Vi har aldrig suttit stilla så mycket som i dag. Därför instiftar vi trappans dag, skriver debattörerna.

DEBATT. En ny undersökning av femåriga svenska barn visar att de sitter i snitt nio timmar om dagen. Svenska män och kvinnor i övre medelåldern tillbringar ännu mer tid sittande. 

Vi har underskattat vardagsrörelsens betydelse för ett friskt liv och stora hälsovinster finns att hämta. Därför kraftsamlar vi nu tillsammans för att öka den fysiska aktiviteten hos svenska folket – och instiftar trappans dag den 22 september.

Den digitala revolutionen har lett till stora framsteg inom många områden och bidragit till den välfärd vi har i dag.

Vi tillbringar allt mer tid bakom skärmar och det har påverkat hur mycket vi rör oss. Vi har aldrig suttit stilla så mycket som i dag. Nya stora kartläggningar visar att endast sju procent av svenska män och kvinnor i övre medelåldern rör sig så mycket som behövs för hälsans skull.

Svenska ungdomar i årskurs 5, 8 och årskurs 2 på gymnasiet är stillasittande drygt tio timmar per dag. En ny undersökning av femåriga svenska barn visar att de sitter i snitt nio timmar om dagen.

Coronapandemin har dessutom förstärkt den alarmerande trenden ytterligare. Karantänrestriktioner och hemarbete har inneburit än mer stillasittande, minskad vardagsmotion och isolering, med ökad risk för att drabbas av psykisk och fysisk ohälsa och i värsta fall ökade självmordstal som följd.

Vårt moderna rörelsemönster med mycket stillasittande innebär stora hälsofaror. Minskad energiförbrukning bidrar i hög grad till överviktsutvecklingen, vi förlorar den uppiggande och antidepressiva effekt som rörelsen har så att vi blir tröttare och mer nedstämda.

Vi sover sämre.

Risken för blodproppar ökar, liksom våra vanliga kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar till exempel hjärtinfarkt och stroke, typ 2 diabetes, vanliga cancerformer, demenssjukdomar, depression, ångest och stressrelaterad ohälsa.

Många nya forskningsrapporter visar samtidigt att så lite som ett par minuters rörelsepaus vid långvarigt sittande har stora hälsovinster hos både barn och vuxna.

Koncentration och inlärning förbättras och välbefinnandet ökar. Effekterna av promenader, cykling, att gå i trappor eller leka med barnen är större än vi trodde och har stor betydelse för vår psykiska och fysiska hälsa.

Ny forskning visar också tydligt att träning och motion inte måste vara sammanhängande i tid för att ha hälsoeffekter. Varje steg och varje minut räknas och har större hälsoeffekter än vi trodde!

Den 22 september instiftar vi Trappans dag och med initiativet 100 trappsteg om dagen uppmärksammar vi betydelsen av fysisk aktivitet och i synnerhet vardagsrörelsen.

Hälsoklyftorna har ökat snabbt i Sverige och därför vill vi genom Trappans dag lyfta ett sätt att öka vardagsrörelsen som är tillgängligt för alla och envar

Vi efterfrågar och uppmuntrar till:

  • Stärk kraven på stadsplanering och byggande. Det är uppenbart att människors behov av fysisk aktivitet inte varit främsta prioritet när bostadsområden eller byggnader planerats. Idag saknar många förskolor och skolor egna skolgårdar. Motortrafik har ofta prioriterats högre än att man ska kunna gå, cykla eller leka.
  • Inför ett reformerat friskvårdsbidrag som omfattar alla medborgare.
  • Förstärk idrottsrörelsens uppdrag genom att vid sidan av barn och ungdomsidrotten också utveckla stödet till vuxna och äldre målgrupper.
  • Låt hälso- och sjukvården få en ännu tydligare roll i arbetet med att främja fysisk aktivitet.
  • Säkerställ att utbildningar för lärare, samhällsplanerare, arkitekter och hälso- och sjukvårdens personal innehåller aktuell kunskap om fysisk aktivitet och hälsa som en del i ett förebyggande och hälsofrämjande arbete.
  • Tillskapa en fungerande nationell samordning som möjliggör långsiktiga och samordnade insatser på nationell, regional och lokal nivå så att offentliga styrmedel kan användas för att främja fysisk aktivitet.

Vi har alla ett ansvar för de val vi gör när det gäller vår egen livsstil, men samhället måste understödja hälsosamma val. Små förändringar i vardagslivet kan ha stor effekt på hälsan.

Ökad fysisk aktivitet i form av ökad vardagsrörelse kan förhindra mänskligt lidande, men innebär också enorma besparingar eftersom de stora folksjukdomarna som är kopplade till stillasittande idag kostar samhället stora summor.

Ska vi nå hållbarhetsmålen i agenda 2030 är det dags att gå från ord till handling. Hjälp till att uppmärksamma trappans dag, ta trappan och gå 100 trappsteg, varje dag, resten av livet för att få bättre kondition, bli starkare och må bättre. Tillsammans kan vi göra skillnad!


Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet
Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-lungfonden
Ullakarin Nyberg, överläkare, med dr, Norra Stockholms psykiatri, Stockholms läns sjukvårdsområde
Rickard Bracken, generalsekreterare, Suicide Zero
Gabriel Wikström, nationell samordnare, Agenda 2030
Jenny Åkervall och Mattias Sunneborn, initiativtagare till 100 trappsteg


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.