Ekologiskt ligger inte bakom Sri Lankas kris
Debattören: Såklart ska fossilt fasas ut i steg
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-07-30
DEBATT. Nyhetsrapportering, krönikor och ledare har de senaste månaderna tagit upp den pågående krisen i Sri Lanka som ett exempel på hur fel det blir om man lägger om jordbruket till ekologisk drift.
Men Sri Lankas djupa ekonomiska kris är inte orsakad av en omläggning till ekologiskt jordbruk och förbudet mot import av konstgödsel var främst orsakat av brist på pengar.
Den ekonomiska krisen i Sri Lanka har en rad olika orsaker och har pågått under en längre tid. Krisen förvärrades med pandemin som kraftigt minskade turismen och pengaflödet från lankeser som arbetar utomlands.
Landet har varit nära en statsbankrutt i flera år. Redan under 2020 stoppade regeringen importen av ett stort antal varor, matvaror, fordon, tandborstar för att nämna några, för att begränsa utflödet av valuta.
I sextio år har regeringarna i Sri Lanka subventionerat konstgödsel till jordbruket och 2019 fick risbönderna en subvention på 86 procent av priset och för andra grödor varierade subventionen mellan 48 och 88 procent. År 2020 fick risbönderna till och med konstgödseln gratis.
Dessa subventioner har varit mycket kostsamma för staten och effekten av dem har starkt ifrågasatts. Men självklart har bönderna anpassat sitt jordbruk till en i det närmaste fri tillgång av konstgödsel.
Det kom därför som en chock när regeringen plötsligt beslutade att förbjuda importen av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel i maj 2021.
Presidenten hade redan under valkampanjen 2019 uttalat sig positivt om att utveckla det ekologiska jordbruket i landet och motiverade officiellt beslutet att stoppa importen med att det var bra för miljön och folkets hälsa och var ett led i att göra Sri Lanka 100 procent ekologiskt.
Men det var uppenbart att beslutet främst drevs av den desperata ekonomiska situationen.
Efter starka protester infördes ett licensförfarande för import sista juli samma år, och slutligen i november 2021 lyfte man helt importrestriktionerna.
Även de mest övertygade klimataktivister torde inse att ett omedelbart förbud för användning av fossila bränslen i alla dess former skulle innebära ett sammanbrott för hela det industriella samhället, tomma butiker och omfattande svält. Detta betyder inte att en avveckling av fossila bränslen är felaktig utan bara att det behöver ske på ett väl avvägt och förnuftigt sätt i brett samförstånd med befolkningen.
Detta är givetvis detsamma med avvecklingen av (den fossilt framställda) konstgödsel som har blivit en förutsättning för stora delar av det moderna, industriella jordbruket.
Till skillnad mot vad många har påstått har organisationerna för ekologiskt jordbruk inte alls konsulterats eller varit delaktiga i processen och de har inte stött regeringens sätt att hantera den påstådda omläggningen till ekologiskt lantbruk utan varnade redan från början att det skulle ge en kraftig backlash.
Sri Lankas politik att subventionera konstgödsel och att tidvis dela ut den gratis har varit katastrofal. Att stoppa användningen över en natt var lika katastrofalt.
Det är djupt vilseledande att föra fram Sri Lankas dåliga politik som någon sorts bevis för att ekologiskt lantbruk inte fungerar i Sri Lanka.
Ännu mer absurt är det att ha det som argument för varför svenska kommuner inte skall köpa ekologisk mat som Malin Siwe gör i Expressen 13 juli eller som argument mot EU:s mål att 25 procent av jordbruket skall drivas ekologiskt som Björn Lomborg gör i Svenska Dagbladet den 2 juni.
Decennier av erfarenhet visar att det är en långsam och mödosam process att förändra jordbruksmetoder och att om man vill ställa om till ekologiskt måste man införa nya tänkesätt, metoder och tekniker snarare än att bara ta bort konstgödsel och bekämpningsmedel.
Gunnar Rundgren, författare, lantbrukskonsult och småbrukare
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.