Höga elpriserna beror på vårt fossilberoende

Forskare: Nedsaktad omställning förödande för unga

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-08-10

 Vi måste prioritera att snabbt minska utsläppen genom att använda mindre fossil energi samt ersätta fossil energi genom utbyggnad av existerande fossilfri energi (såsom sol och vind) och inte främst förlita oss på framtida tekniker, skriver Lennart Olsson, professor i geografi vid Lunds universitet och grundare av Lund University Centre for Sustainability Studies.

Del 4 i debattserien #viktigasteklimatrösterna där forskare skriver om hur klimatpolitiken skulle se ut om forskningen fick bestämma – och partipolitiskt obundna unga skriver om hur de upplever klimatkrisen och klimatpolitiken.

FN:s klimatpanel IPCC tillämpar en viktig princip om att forskningen ska vara politiskt relevant men inte politiskt normativ. Det innebär att forskningen ska vara tillräckligt begriplig för att kunna omsättas i politisk handling medan det är ländernas politiska system som bestämmer hur politiken utformas.

Politiska och ekonomiska idéer varierar över tid och mellan länder. Eftersom klimat- och miljöproblem är oändligt långvariga och gränslösa, måste alla politiska ideologier kunna bidra till hållbara lösningar. Politiska åtgärder måste dessutom vara moraliskt försvarbara för att kunna fungera globalt och långsiktigt.

Att låta forskningen bestämma klimatpolitiken vore svårt, speciellt när ekonomiska särintressen hotas. Fossilindustrin och skogsindustrin satsar stora summor för att påverka vetenskapen. Det handlar både om att misstänkliggöra forskningen och att producera forskningsresultat som gynnar egna intressen.

Ju större politiskt inflytande forskningen får, desto större blir aktiviteten hos särintressena att lägga sig i. Därför är oberoende internationella granskningar och sammanfattningar av vetenskapen, t.ex. IPCC och IPBES, ännu viktigare i framtiden, och deras oberoende från ekonomiska intressen måste stärkas.

Att försena klimatomställningen genom att presentera överdrivet optimistiska framtidsscenarier med ny teknik är en tydlig strategi från fossilindustrin. Tyvärr är denna strategi politiskt tilltalande för många partier – att kunna presentera en klimatpolitik som inte innebär några drastiska livsstilsförändringar här och nu.

Men gentemot kommande generationer är det givetvis förkastligt och dessutom oärligt eftersom ingen kan garantera att tekniken kommer att fungera.

Kärnkraften utgör en illustration. Är det moraliskt försvarbart att bygga samhället på kärnkraft som levererar nytta för ett par generationer medan tusentals generationer måste leva med det radioaktiva avfallet?

Om vi anser att kärnkraften är en acceptabel teknik, så måste vi fundera på konsekvenserna av om andra nationer skulle tänka på samma sätt. Vill vi att alla stater och politiska regimer använder sig av kärnteknik som potentiellt kan användas för militära ändamål?

Forskningens budskap om klimatförändringar skulle kunna sammanfattas i tre viktiga budskap:

  1. Varje (tiondels) grad spelar roll! Det innebär att det definitivt är värt att sträva mot 1.5 gradersmålet. Skillnaden för kommande generationer mellan en stabilisering av temperaturen vid 1.5 eller 2 grader är väldigt stor. Det finns heller ingen magisk gräns för temperaturen, utan konsekvenserna blir värre och värre ju varmare det blir och risken för katastrofala händelser ökar för varje (tiondels) grad. Politiskt betyder det att vi inte kan trivialisera vikten av en hög ambitionsnivå såsom vissa nationalekonomiska modeller har gjort.
  2. Utsläppen måste minska nu! Ju snabbare utsläppsminskning desto bättre effekt för att bromsa klimatförändringarna. Politiskt betyder det att vi måste prioritera att snabbt minska utsläppen genom att använda mindre fossil energi samt ersätta fossil energi genom utbyggnad av existerande fossilfri energi (såsom sol och vind) och inte främst förlita oss på framtida tekniker. Det betyder också att tillfälliga lättnader i klimatomställningen är förödande för nya generationer.
  3. Det räcker inte att fasa ut fossila bränslen! Även andra sektorer måste bidra. Det gäller främst skogs- och jordbruk. Vår användning av skog och mark spelar en viktig roll för framtidens klimat och här finns en stark polarisering mellan långsiktiga klimatmål och ekonomiska intressen. Vetenskapliga argument används flitigt för att främja särintressen. Inte minst i Sverige är skogsindustrin starkt involverad i att producera vetenskapliga resultat för att främja sina intressen.
    Att vi i Sverige till och med har ett helt universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, som är underställt näringen (Näringsdepartementet) snarare än vetenskapen (Utbildningsdepartementet) är givetvis anmärkningsvärt.
    En viktig orsak till varför jordbruket har så stora utsläpp av växthusgaser, men även problem med jorderosion, näringsläckage (främst kväve och fosfor) och spridning av gifter, är att det domineras av ettåriga grödor.
    Forskningen visar att det är möjligt att på några decenniers sikt utveckla helt nya grödor som är perenna (fleråriga) och därmed löser många av jordbrukets största problem. Men en sådan utveckling av perenna grödor utmanar en inflytelserik kemi- och utsädesindustri, vilket kräver politiskt mod och handlingskraft.

Klimatfrågan är nödvändig men också otacksam att driva i en valkampanj eftersom den är svår att göra valfläsk av. Därför bör den kanske placeras på grundlagsnivå så att långsiktigheten inte går förlorad från en regering till en annan.

Den svenska klimatlagen från 2017 är ett bra initiativ, men tyvärr har den ännu inte gett önskvärt resultat.

För väljare som är angelägna om framtiden utöver den kommande mandatperioden är det viktigt att inte låta sig luras av kortsiktiga politiska löften om lägre priser på drivmedel, el och mat.

Som redan påpekats i debatten men som tål att upprepas så är det inte satsningen på förnyelsebar energi som skapat skenande energipriser i EU utan tvärtom just beroendet av fossil energi.

Strukturella samhälleliga reformer är en förutsättning för att underlätta nödvändiga och rimliga livsstilsförändringar.

Vi bör därför inte låta oss lockas av politiker som utan täckning lovar att omställningen inte kräver förändringar i livsföring.


Lennart Olsson, professor i geografi vid Lunds universitet, grundare av Lund University Centre for Sustainability Studies och ledare för kapitel om försörjning och fattigdom respektive markförstöring i två olika IPCC-rapporter.


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.