Stärk skyddet för våra kontanter, riksdagen

Riksbanken: Kan annars bli problem för Sveriges beredskap

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-07-12

Eftersom banker och butiker nu i ännu högre grad än tidigare avvisar kontanter är Sverige i rask takt på väg mot en situation där allmänhetens betalningsmedel kontrolleras av kommersiella aktörer. Det är problematiskt, skriver Stefan Ingves och Cecilia Skingsley.

DEBATT. Många av er har nog sett anslagen utanför bankkontor, affärer, restauranger och hotell där det står att de inte tar emot kontanter. Anslagen har synts under lång tid och de har blivit ännu vanligare nu under coronapandemin.

Under förevändning att minska risken för smitta har minst en lokal bank och ett par affärskedjor slutat hantera kontanter. Andra avråder sina kunder från att använda dem.

Men faktum är att det inte finns någon förhöjd risk att smittas via kontanter. Såväl vi på Riksbanken som Folkhälsomyndigheten och flera branschorganisationer har informerat om detta på olika sätt. Ändå fortsätter vissa företag att avvisa kontanter av smittoskäl. Även banker har angett detta som skäl för att sluta erbjuda kontanttjänster.

Eftersom banker och butiker nu i ännu högre grad än tidigare avvisar kontanter är Sverige i rask takt på väg mot en situation där allmänhetens betalningsmedel kontrolleras av kommersiella aktörer. Det är problematiskt av flera anledningar.

Pengar fyller en viktig funktion i samhället. Det är med dem som vi betalar och får betalt för varor och tjänster. Det är så självklart att vi sällan tänker på det. Det är en av statens kärnuppgifter att se till att vi alla har tillgång till säkra och accepterade pengar I över 1000 år har staten, i olika skepnader, tillhandahållit mynt och så småningom sedlar.

Kontanter har varit tillgängliga för alla, kunnat användas av alla och har, med få undantag, accepterats som betalning överallt. Det går inte att nog understryka hur viktigt detta har varit för att bidra till ekonomisk utveckling och välstånd.

Enligt riksbankslagen är svenska kronor, i form av sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken, lagliga betalningsmedel. Riksdagen har därmed gett kontanterna en särställning. Men denna särställning kan såväl bankkontor som butiker, restauranger och hotell i dag förhandla bort. Det betyder att de inte har någon skyldighet att acceptera kontant betalning.

Det är ingen tvekan om att elektroniska betaltjänster på många sätt har gjort våra liv enklare. Men det finns många människor som har begränsad tillgång till digitala hjälpmedel eller begränsad förmåga att använda dem. För dem blir det ett stort problem när varken banker eller butiker vill hantera kontanter.

Dessutom kan det bli ett problem även för Sveriges beredskap. Om banksektorn och handeln inte hanterar kontanter under normala förhållanden är det svårt att tro att de plötsligt skulle ha förmåga att göra det i tider av höjd beredskap eller i andra krissituationer.

Vi har nu nått en punkt där kontanternas funktion i samhället är hotad. Och mot denna utveckling har Riksbanken inte några verktyg att sätta in som kan påverka bankernas och butikernas skyldigheter att hantera kontanter.

Det är statens roll att se till att statligt utgivna pengar är allmänt gångbara i samhället. Därför behöver kontanter få en starkare legal ställning än i dag. Staten har nu, via lagstiftning, krävt att banker ska erbjuda vissa kontanttjänster, men den behöver även inkludera insättningar. Staten måste också kräva att butiker inom samhällsviktiga sektorer tar emot kontanta betalningar.

Riksbanken har påtalat detta ett flertal gånger och på olika sätt under de senaste åren. Det brådskar för riksdagen att ta sitt ansvar och stärka skyddet för kontanter. Staten kan inte backa från det ansvar för pengar som man haft i hundratals år.


Stefan Ingves, riksbankchef
Cecilia Skingsley, förste vice riksbankschef


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.